Ordlista- funktionsrättsstrategin

Denna ordlista förklarar svåra ord på lättläst svenska.
Orden finns i Funktionsrättsstrategin 2026-2030.
Förklaringarna utgår från hur orden används just i strategin.

Strategin finns också i en helt lättläst version. 

A-F

Aktiv involvering

Att personer får vara med och ges möjlighet att
påverka beslut som handlar om dem

Aktörerna inom artikel 33

Organisationer som är med i artikel 33 i funktionsrättskonventionen, till exempel

• staten
• Institutet för mänskliga rättigheter
• personer med funktionsnedsättningar från civilsamhället.

Allmänheten

Alla människor i samhället.

Avinstitutionalisering

Att personer med funktionsnedsättningar inte ska bo på institution, utan kunna leva i samhället och bestämma över sitt eget liv

Civilsamhället

Människor, föreningar och organisationer som inte tillhör staten eller företag som arbetar tillsammans för något de tycker är viktigt

Delaktighet

Att en person kan vara med och delta och känner att hen får vara med

Det offentliga Sverige och offentliga aktörer staten, regioner och kommuner
Det är också till exempel domstolar, polisen och skolan.
Domstolar är en del av staten, men bestämmer själv över sitt arbete.

Diskriminering

Att en person behandlas orättvist på grund av till exempel

• hudfärg
• kön
• religion
• funktionsnedsättning

FN:s funktionsrättskommitté

Grupp i FN som granskar hur länder följer reglerna i funktionsrättskonventionen

Främja

Att sprida kunskap och arbeta för att människor kan få sina rättigheter
funktionsrätt rättigheter för personer med funktionsnedsättningar att kunna leva på lika villkor

Konvention

Regler om hur staten ska se till att människor får sina rättigheter, till exempel barnkonventionen och funktionsrättskonventionen

Funktionsrättskonventionen

Konvention från FN som har regler
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Den kallas också Konventionen
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

G-M

Genomförande

Att göra det som man har skrivit i regler och beslut

Granskning

Att ta reda på och bedöma hur något fungerar

Hävda sina mänskliga rättigheter

Att säga ifrån, och kräva att få sina rättigheter
och att andra respekterar ens rättigheter

Institution

Plats där flera människor,
och där andra bestämmer hur vardagen ska vara,
till exempel

• när man ska äta
• när man ska sova
• vem man får träffa

Ibland bor personer med funktionsnedsättningar på institution.

Ha ett intersektionellt perspektiv

Att tänka på att en människa
kan bli diskriminerad på flera olika sätt samtidigt,
till exempel på grund av kön och funktionsnedsättning

Jämlikhet

Att alla människor är lika mycket värda och ska behandlas lika

Klagorätt till internationella övervakningskommittéer

Att kunna klaga till FN
om man inte har fått rättigheter
man ska kunna få i Sverige

Konventionens tvärgående perspektiv

Att tänka på viktiga grundidéer i allt arbete man gör
för att genomföra funktionsrättskonventionen
Exempel på viktiga idéer är att alla är lika mycket värda och att alla får vara med.

Marginalisering

Att hamna utanför i samhället och inte få samma möjligheter som andra i livet

Människorättskränkning

När en persons mänskliga rättigheter inte respekteras

Människorättsmodellen samhället ska anpassas så att alla kan delta och att personer med funktionsnedsättningar kan få sina mänskliga rättigheter

O-S

Oberoende

Att kunna arbeta och fatta beslut
utan att regeringen, myndigheter,
företag eller civilsamhället
bestämmer vad man ska göra

Parisprinciperna

Regler från FN som berättar
hur institut som arbetar för mänskliga rättigheter ska arbeta
Reglerna gäller i Sverige och andra länder.

Prioritera

Att välja vad som är viktigast att göra först

Protokoll och procedurer för aktiv involvering

Tydliga beskrivningar av hur man ska arbeta
för att personer med funktionsnedsättningar
ska kunna påverka

Rekommendation

Förslag på något som behöver förbättras

Rättighetsbärare

De kan kräva att staten, myndigheter, kommuner
och regioner tar bort de hinder
som står i vägen för rättigheterna

Rättslig ställning

Hur en lag eller konvention kan användas
i Sverige och hur den fungerar tillsammans med andra lagar

Rättssäkerhet

Att lagar i Sverige och beslut
är rättvisa, tydliga och gäller på samma sätt
för alla människor i samhället

Samverkan

När man arbetar tillsammans

Samverkande strukturella barriärer

Flera olika hinder i samhället tillsammans
som gör att livet blir svårare för vissa personer,
till exempel att man inte får stöd i skolan
eller att det är svårt att förstå information från myndigheter.

Skydda

Att stoppa eller försöka hindra
att människors rättigheter blir kränkta

Skyldighetsbärare

Staten, myndigheter, regioner och kommuner
som är skyldiga att se till att
människor får sina mänskliga rättigheter

Säkerställande

att göra så att något man har bestämt
faktiskt sker och fungerar för människor i samhället

T-Ö

Tillgänglighet

Att alla kan röra sig på platser som byggnader, torg och gator och använda information och tjänster, till exempel på internet

Tillämpa

Att använda lagar och regler, till exempel i domslut och i beslut
transparent att arbeta på ett sätt som gör att andra lätt kan förstå hur man arbetar och fattar beslut

Universell utformning

Att göra saker i samhället så att de fungerar för så många olika människor som möjligt från början, i stället för att anpassa i efterhand

Upprättelse

Att få rätt när något har blivit fel, till exempel genom att ett beslut eller ersättning ändras.

Uppföljning

Att kontrollera hur arbetet med mänskliga rättigheter fungerar och fundera över om något behöver förbättras

Utkrävbarhet

Att kunna kräva att få sina rättigheter och få hjälp om man inte får sina rättigheter

Övervaka

Att hålla koll på hur mänskliga rättigheter fungerar i samhället och om människor får sina rättigheter