
Vårt arbete
Vi arbetar för att Sverige ska respektera, skydda och förverkliga de mänskliga rättigheterna. Som ett oberoende institut med A-status granskar vi hur rättigheterna tillgodoses inom lagstiftning, politik och vardagsliv – särskilt för grupper vars rättigheter riskerar att kränkas. Genom granskningar, remissvar, internationellt samarbete och nära dialog med civilsamhället och andra samhällsaktörer, bidrar vi med konkreta rekommendationer för att stärka rättighetsskyddet i praktiken.
Årsrapport om rättigheternas ställning i Sverige
Varje år publicerar vi en årsrapport som skickas till regeringen och riksdagen. I rapporten beskriver vi läget för de mänskliga rättigheterna, hur de har utvecklats i Sverige under året samt ger rekommendationer för hur tillgången till rättigheterna kan stärkas. Rapporten är ett viktigt verktyg för att följa utvecklingen över tid och ska fungera som ett stöd för främst regering och riksdag men även andra offentliga aktörer som ska säkerställa att Sverige lever upp till internationella åtaganden.
Granskar hur rättigheter respekteras i praktiken
Vi följer noggrant hur rättigheter tillgodoses i Sverige, genom att analysera lagar, förslag och praxis. Vårt fokus är att identifiera och förstå hur dessa åtgärder påverkar olika grupper, och att använda våra analyser för att föreslå konkreta förbättringar.
Rapporter till internationella övervakningsorgan
Vi bidrar till FN:s granskningsprocesser genom parallellrapporter, som kompletterar statens officiella rapportering och synliggör brister i rättighetsskyddet. Genom att ge en oberoende analys hjälper vi FN:s övervakningskommittéer att få en mer nyanserad bild av hur mänskliga rättigheter efterlevs i Sverige. Det stärker rättighetsinnehavarnas röster och bidrar till att pressa på för förändring.
Våra egna granskningar
Förutom internationell rapportering publicerar vi egna granskningar, analyser och yttranden inom aktuella rättighetsområden. De kan handla om allt från barns rättigheter i socialtjänsten till äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. Oavsett område är fokus detsamma – att identifiera brister och synliggöra konsekvenser för de mänskliga rättigheterna samt föreslå lösningar i form av rekommendationer.
Övervakar Sveriges arbete med funktionsrättskonventionen
Institutet för mänskliga rättigheter har ett särskilt uppdrag att främja, skydda och övervaka att Sverige lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Vi gör det till exempel genom att:
- undersöka olika frågor om mänskliga rättigheter i tematiska studier,
följa upp varje år hur det går för Sverige att genomföra rättigheterna enligt funktionsrättskonventionen och rekommendationer från FN, - ger råd och rekommendationer till regeringen och andra aktörer om hur rättigheterna bättre kan säkerställas.
- delta i internationellt samarbete med andra människorättsinstitut och FN.
Vi arbetar aktivt för personer med funktionsnedsättning och deras organisationer. Arbetet grundar sig på vårt särskilda uppdrag att främja, skydda och övervaka funktionsrättskonventionen och vårt generella uppdrag att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige. För att utföra uppdraget har vi tagit fram en årlig arbetsstruktur. Den hjälper oss att arbeta mer systematiskt och långsiktigt för att bland annat kunna involvera personer med funktionsnedsättning samt deras organisationer på ett tydligare sätt.
Sprider kunskap om mänskliga rättigheter
Kunskap är en förutsättning för att kunna främja och skydda mänskliga rättigheter. Därför arbetar vi på flera sätt för att nå ut till relevanta aktörer till exempel med våra rapporter och rekommendationer.
Målet är att ge både rättighetsbärare bland allmänheten och yrkesverksamma skyldighetsbärare bättre förutsättningar att förstå och tillämpa de mänskliga rättigheterna i vardagen.
Bygger nätverk och för dialog för förändring
Civilsamhället spelar en central roll i samhällets utveckling och för att upprätthålla demokrati och mänskliga rättigheter. De verkar också ofta på en gräsrotsnivå och och kan bidra med lokal information. Därför är dialoger med civilsamhället och enskilda rättighetsbärare centrala för vårt arbete och avgörande för att vi ska kunna förstå människors möjligheter att kunna nyttja sina mänskliga rättigheter. Vi genomför även viktiga dialoger och samarbeten med myndigheter, forskare och andra aktörer.
Genom att arbeta med olika nätverk kan vi både dela vår kunskap och bidra till att identifiera gemensamma utmaningar och lösningar. Ett av våra nätverk vänder sig till personer som arbetar med mänskliga rättigheter i offentlig eller idéburen sektor, eller är verksam inom fältet på ideell basis.
Samverkar internationellt för att stärka rättigheter i Sverige och internationellt
Vi har ett aktivt samarbete med internationella organ och systerinstitutioner i andra länder. Genom att utbyta erfarenheter och delta i internationella sammanhang bidrar vi till ett globalt arbete för att värna och utveckla mänskliga rättigheter. Det stärker även Sveriges roll som en aktör i det internationella rättighetssamarbetet.
Vi bistår också internationella granskningsorgan genom att tillhandahålla information och kontakter inför landbesök, exempelvis Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) eller FN:s specialrapportörer.
Lämnar remissvar och skrivelser för att påverka beslutsfattande
Vi lämnar också regelbundet remissvar och skrivelser till regering och myndigheter. Genom dessa yttranden vill vi påverka utformningen av lagar, strategier och andra beslut med stor betydelse för mänskliga rättigheter. Våra rekommendationer bygger på analyser av hur mänskliga rättigheter tillgodoses i praktiken och syftar till att förebygga kränkningar och stärka rättighetsskyddet.
Remissvaren bygger på vår expertis om mänskliga rättigheter och kan röra allt från ny lagstiftning till förändringar i praxis eller policyer som påverkar individers rättigheter i vardagen.
Belyser rätten till domstolsprövning från ett människorättsperspektiv
Institutet för mänskliga rättigheter kan även skicka in yttrande till Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Detta yttrande kallas för amicus cuiare-yttrande och syftet är att inom vårt mandat bidra till att belysa rätten till domstolsprövning utifrån ett människorättsperspektiv.
Vi gör några få amicus-yttranden per år. Vår uppgift är inte att pröva enskilda anmälningar om kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Amicus curiae betyder ”vän till domstolen”. Det är uttalanden som juridiska och sakkunniga organisationer eller forskare gör i domstolsförfaranden för att stödja domstolen i dess beslutsprocess. De är varken parter i målet eller på en parts sida men kan tillföra domstolen expertkunskap.
Hjälpte informationen dig?
Vi vill gärna veta vad du tycker om vår webbplats! Skriv gärna din feedback nedan. Men vi kan inte svara på frågor här. Har du en fråga om webbplatsen? Kontakta oss via e-post på webbredaktion@mrinstitutet.se.