En regering måste stå upp för sin människorättsinstitution
Idag startar EU:s högnivåkonferens i Lund, om det institutionella skyddet av grundläggande rättigheter i kristider. Konferensen samlar ledande politiker och människorättsexperter inom EU. Regeringen är som nuvarande ordförande i EU, en av värdarna.
EU:s ministerråd har under det svenska ordförandeskapet varit tydligt med att alla medlemsstater ska ha en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Ministerrådet är också tydligt med att sådana institutioner ska värnas och att deras oberoende från regeringen ska garanteras i lag och med tillräckliga resurser.
– De här rekommendationerna är viktiga i hela EU, och behovet av dem har i dagarna faktiskt aktualiserats även i vårt land. Vi förväntar oss givetvis att regeringen nu skyndsamt rätar ut de frågetecken som har uppkommit kring Institutet för mänskliga rättigheters fortsatta existens, säger Elisabeth Rynning, ordförande i styrelsen för institutet.
Det svenska institutet inrättades 2022 efter ett riksdagsbeslut. Det är sent i sammanhanget, flera år efter motsvarande steg i Danmark, Finland och Norge. Frågan om utformningen och placeringen av en svensk människorättsinstitution var föremål för flera utredningar. Innan institutet slutligen inrättades hade regeringen fått ta emot omfattande internationell kritik för avsaknaden av en sådan oberoende institution. Sedan 1990-talet har Sverige fått ett sjuttiotal rekommendationer från bland annat den allmänna ländergranskningen i FN:s råd för mänskliga rättigheter, UPR. Institutets inrättande har välkomnats av flera nyckelaktörer i Europa. Institutet välkomnades även brett i Sverige, inte minst av funktionsrättsrörelsen mot bakgrund av det viktiga mandatet att vara en oberoende nationell mekanism för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
– Det är viktigt att förstå att Institutet för mänskliga rättigheter inte kan ses som en myndighet i traditionell mening. Vårt oberoende av regeringen är lagfäst och vi ska arbeta enligt ett internationellt regelverk för institutioner för mänskliga rättigheter, de s.k. Parisprinciperna. Det är ett regelverk som Sverige tydligt ställt sig bakom, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.
För mer information, kontakta Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 073- 421 77 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Fakta om nationella institutioner för mänskliga rättigheter
Nationella institutioner för mänskliga rättigheter finns i hela världen. I alla EU-länder finns redan liknande institutioner utom i ett land där en sådan är planerad. De agerar i enlighet med FN:s Parisprinciper från 1993 och bevakar skyddet för mänskliga rättigheter på nationellt plan. Om institutionerna påträffar brister ger uppdraget dem rätt att rapportera offentligt och lämna förslag till landets regering och parlament, men även till internationella granskningsorgan.
Sedan flera år följer EU:s byrå för grundläggande rättigheter – som också är initiativtagare till konferensen – utvecklingen av nationella institutioner i Europa. År 2021 antog Europarådet en kraftfull rekommendation om hur institutioner ska skyddas av sina egna länder. I mars 2023, mitt under det svenska ordförandeskapet, förhandlade EU:s ministerråd fram följande slutsatser, som uppmanar varje medlemsstat att:
- inrätta en institution i enlighet med FN:s Parisprinciper
- anta ett regelverk som gör det möjligt för institutionen att agera oberoende av landets regering
- förse institutionen med ett lämpligt uppdrag och tillräckliga medel för att utföra sina uppgifter effektivt
