Årsrapport 2025 om mänskliga rättigheter i Sverige
Vad kan du läsa om i årets rapport?
Hur står det till med mänskliga rättigheter i Sverige idag? Vår årsrapport 2025 ger en bred blick över läget för de mänskliga rättigheterna i Sverige men har också ett fokus på äldre människors mänskliga rättigheter:
- Det finns ett starkt stöd för mänskliga rättigheter – 86 % av de tillfrågade anser att dessa är viktiga.
- Samhället glider isär – Polarisering och bristande tillgång till ekonomiska och sociala rättigheter ökar klyftorna.
- Säkerhet och rättigheter – När säkerhetsåtgärder införs måste de vara nödvändiga, lagliga och proportionerliga.
- Ålderismens påverkan – Äldre personer har samma mänskliga rättigheter som alla andra, men ålderism normaliserar brister och bidrar till att äldre osynliggörs. Vi ger flera rekommendationer till regeringen om hur äldre personers rättigheter kan stärkas.
Ladda ner årsrapporten här och få en djupare förståelse av nuläget!
Hör Fredrik Malmberg sammanfatta läget utifrån vår årsrapport
Frågor och svar om årsrapporten
Vad handlar årsrapporten om?
Årsrapporten är en nulägesbeskrivning av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Årsrapporten innehåller två huvuddelar: en del som berör utvecklingen för mänskliga rättigheter under 2024 och en del där vi särskilt fokuserar på äldre personers mänskliga rättigheter.
Årsrapporten tar upp många ämnen som på olika sätt berör mänskliga rättigheter och tillgången till rättigheter för människor i Sverige: rättsstatens principer, medborgerliga och politiska rättigheter, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, diskriminering, rasism, hat och hot, klimat och miljö, urfolksrätt och rättigheter för nationella minoriteter, för att nämna några exempel.
I årsrapporten observerar vi att den ekonomiska utsattheten har ökat i Sverige. Vissa grupper är särskilt drabbade, däribland utrikes födda, äldre personer, ensamstående mödrar och personer med funktionsnedsättning. Rapporten visar också att diskriminering på grund av ras, hudfärg, etnicitet eller nationell härkomst fortfarande utgör ett utbrett samhällsproblem i Sverige och att flera grupper i samhället upplever en ökning av hot, hat och trakasserier.
Skyddet av mänskliga rättigheter innebär ibland svåra avvägningar mellan olika motstående intressen. Inskränkningar i mänskliga rättigheter kan i en del fall vara tillåtna, men då måste det ske enligt kriterier som vår grundlag och internationella konventioner ställer upp. Vår årsrapport pekar på flera reformer som regeringen motiverat med säkerhetsargument: visitationszoner och vistelseförbud som slår även mot personer som varken är dömda eller misstänkta för brott, kameraövervakning med ansiktsigenkänning som kan innebära stora risker för till exempel felidentifikationer som kan dra in oskyldiga i brottsutredningar. Tillgång till biometriska uppgifter för miljontals personer i register som tagits fram med helt andra syften än brottsbekämpning. Anonyma vittnen som utmanar principen om rätten till en rättvis rättegång. Barnfängelser och sänkt straffbarhetsålder.
Vi belyser också den ålderism som normaliserar brister och bidrar till att äldre osynliggörs i samhället. Vi ger konkreta rekommendationer till regeringen för att säkerställa att äldre personer får tillgång till alla sina mänskliga rättigheter.
Varför gör institutet en årsrapport?
Institutet för mänskliga rättigheter har i uppdrag att lämna en årsrapport till regeringen senast den 1 april varje år. I år lämnar vi över rapporten den 31 mars till ansvarig minister, jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg. Vi ser också till att alla ledamöter i Sveriges riksdag och alla ledamöter i Sametinget får varsitt exemplar av rapporten.
För att de mänskliga rättigheterna ska kunna förverkligas i Sverige behöver regering, riksdag och andra beslutsfattare i till exempel myndigheter, kommuner och regioner fåökad kunskap om mänskliga rättigheter och vilka skyldigheter de har att tillgodose rättigheterna i praktiken.
Var kommer årsrapportens fakta och statistik från?
Våra utredare samlar in fakta och statistik från andra organisationer, myndigheter, och aktörer som arbetar med mänskliga rättigheter. Det kan handla om rapporter och undersökningar från både svenska och internationella organisationer som till exempel FN.
Årsrapporten bygger också på information från institutets egna undersökningar, till exempel vår enkätundersökning ”Kunskap, attityder och uppfattningar om mänskliga rättigheter i Skandinavien” – en undersökning där 2500 personer i Sverige har svarat på frågor om mänskliga rättigheter.
Finns årsrapporten på andra språk?
En sammanfattning av årsrapporten på engelska, på svenskt teckenspråk och lättläst version finns också.