Frågor och svar om Årsrapport 2024

Varje år lämnar Institutet för mänskliga rättigheter en rapport till regeringen om sin verksamhet och sina iakttagelser av utvecklingen inom området mänskliga rättigheter under föregående år. Här hittar du frågor och svar om årsrapporten.

Vad handlar årsrapporten om?

Årsrapporten ger en aktuell bild av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Den tar upp flera teman som på olika sätt berör mänskliga rättigheter och tillgången till rättigheter för människor i Sverige: mäns våld mot kvinnor; våld, tvång och begränsningar inom vård och stödinsatser; diskriminering, rasism, hat och hot; klimat och miljö; urfolksrätt och rättigheter för nationella minoriteter; och migration, för att nämna några.

Under 2023 har strålkastarljuset särskilt riktats mot Sverige med anledning av FN:s granskningar av hur Sverige lever upp till funktionsrättskonventionen samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Rapporten pekar bland annat på att det krävs fler insatser för att bryta diskriminering på grund av funktionsnedsättning i Sverige. Den sociala och ekonomiska ojämlikheten i Sverige får också konsekvenser för rättigheter som exempelvis tillgång till arbete, bostad, hälso- och sjukvård, och utbildning.

Årsrapporten belyser också det dödliga våldet kopplat till kriminella nätverk som var ett av de största samhällsproblemen i Sverige under 2023. Samtidigt belyser rapporten också att det har kommit ett stort antal lagstiftningsförslag som enskilt och tillsammans, riskerar att gå över gränserna för vad som är förenligt med mänskliga rättigheter.

Rapporten visar även att rättighetsskyddet i Sverige är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas, både hos allmänheten och hos de som ska garantera rättigheterna.

Varför gör institutet en årsrapport?

Institutet för mänskliga rättigheter har i uppdrag att lämna en årsrapport om utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige till regeringen senast den 1 april varje år. Vi överlämnar rapporten till ansvarig minister, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg, men ser också till att ledamöterna i Sveriges riksdag får varsitt exemplar.

För att de mänskliga rättigheterna ska kunna försvaras i Sverige behöver regering, riksdag och andra beslutsfattare i till exempel myndigheter, kommuner och regioner få ökad kunskap och medvetenhet om mänskliga rättigheter. När beslut ska fattas ska konsekvenser för människors rättigheter analyseras och Sveriges internationella åtaganden ska respekteras i lagstiftningsprocessen.

Var kommer årsrapportens fakta och statistik från?

Våra utredare samlar in fakta och statistik från andra organisationer, myndigheter, och aktörer som arbetar med mänskliga rättigheter. Det kan handla om rapporter och undersökningar från både svenska och internationella organisationer som till exempel FN. Årsrapporten bygger också på information från institutets egna undersökningar.

Var kan jag läsa årsrapporten?

Här kan du ladda ner årsrapporten.

Vill du ha ett fysiskt exemplar av rapporten? Mejla registrator@mrinstitutet.se

Finns årsrapporten på andra språk?

Sammanfattningen kommer att översättas till svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken. En lättläst sammanfattning av årsrapporten kommer också att publiceras på webbplatsen inom kort. Rapporten kommer även att översättas till engelska.

Hur kan jag själv stå upp för de mänskliga rättigheterna?

På sidan Vad kan du göra” ger vi råd och tips på hur du kan stå upp för mänskliga rättigheter i din vardag. Det kan till exempel handla om att anmäla ett brott, överklaga ett myndighetsbeslut, eller agera under en pågående situation där en medmänniskas rättigheter kränks.