Vad kan du göra?

Respektera

Varje människa har ett ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras. Du måste själv respektera andra människors rättigheter och får aldrig använda dina mänskliga rättigheter på ett sätt som kränker andras rättigheter.

Staten är den som ytterst är skyldig att respektera, skydda och främja de mänskliga rättigheterna. Men vi måste alla ha kunskap om våra egna och andras rättigheter för att tillsammans upprätthålla dem i vår vardag – det gäller exempelvis i skolan, vården, på arbetsplatsen, på bussen och på gator och torg. 

Agera

Om du ser någon som på något sätt råkar illa ut är det också viktigt att du reagerar. Om dina egna eller andras rättigheter kränks, om någon blir utsatt, finns det flera olika sätt du kan agera på beroende på vad det är som händer. Om det går är det bra om du kan reagera direkt. Gör klart att det du sett är fel och att det inte får fortsätta, sök gärna stöd hos medmänniskor som finns i närheten.

Anmäl

Anmäl brott

Om du blivit utsatt för eller bevittnat brott, inklusive hatbrott, ska du främst vända dig till polisen och göra en polisanmälan.

  • Om du bevittnar ett pågående brott, ring 112 om situationen är akut och ingrip om det är möjligt. Om det inte är ett pågående brott ring 114 14. Om du uppfattar att det finns ett misstänkt hatmotiv, säg det till polisen. Vid allvarliga brott såsom terrorbrott fly, sök skydd, larma.
  • Iaktta vad som händer, dokumentera om du kan, i syfte att överlämna till polisen, men sätt inte dig själv eller andra i fara. Uppmärksamma så många detaljer som möjligt och skriv ner dem så snart du kan.

Anmäl diskriminering

Du kan anmäla diskrimineringsärenden till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller till en antidiskrimineringsbyrå. Har du upplevt diskriminering på din arbetsplats kan du vända dig till ditt fackförbund.

Klaga på omsorg

Om ditt klagomål gäller service i din kommun ska du i första hand vända dig till den berörda verksamheten eller till kommunen centralt.

Har du varit med om eller sett något i socialtjänsten, i LSS-insatser eller i den personliga assistansen så kan du även lämna information om brister eller missförhållanden till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Du kan också anmäla diskriminering eller anmäla brott om dina klagomål rör något som kan vara diskriminerande eller brottsligt.

Klaga på vård

Du kan lämna synpunkter eller klaga om du inte är nöjd med den vård du har fått eller tycker att det har skett något felaktigt. Dina synpunkter kan till exempel gälla behandling, bemötande, tillgänglighet eller kommunikationen med vården. Det finns flera sätt att lämna synpunkter eller klagomål:

  • Kontakta den mottagning där du fick vård eller behandling.
  • Kontakta patientnämnden i din region. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som finns i alla regioner.
  • Vissa händelser kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
  • Du kan också anmäla diskriminering eller anmäla brott om dina klagomål rör något som kan vara diskriminerande eller brottsligt.

Klaga på skolan

Om ditt klagomål gäller skolan och du inte är nöjd med skolans eller kommunens hantering av ditt klagomål kan du vända dig till följande statliga myndigheter som arbetar med skol- och förskolefrågor:

  • Skolinspektionen hanterar många typer av ärenden som till exempel anmälningar om kränkningar och brist på stöd i undervisningen.
  • Barn- och elevombudet (BEO) tar emot anmälningar från elever som upplever kränkningar och som inte får hjälp från skolan.
  • Dessutom finns Skolväsendets överklagandenämnd som hanterar vissa ärenden som exempelvis beslut gällande skolplikt, åtgärdsprogram och anpassad studiegång.
  • Du kan också anmäla diskriminering eller anmäla brott om dina klagomål rör något som kan vara diskriminerande eller brottsligt.

Klaga på myndighet

Följande myndigheter kan du vända dig till om du har blivit felaktigt behandlad eller vill överklaga beslut som du tycker är fel:

  • Om du anser att du eller någon annan har blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman på en myndighet kan du anmäla det till Justitieombudsmannen (JO).
  • Om du anser att du eller någon annan har blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman vid handläggningen av ett ärende kan du också klaga hos Justitiekanslern (JK) som bedriver tillsyn över myndigheter.
  • Du kan överklaga myndighetsbeslut du uppfattar som felaktiga till högre instans, till exempel förvaltningsrätten. Sveriges domstolar informerar om hur du gör.

Klaga till Europadomstolen

Du kan i vissa fall även vända dig till den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolen. Det kräver i så fall att du redan har provat att vända dig till de nationella rättsinstanserna (till exempel domstolar i Sverige) och ändå inte uppfattar att du fått rätt stöd.

Frågor och svar om Europadomstolen

Klaga till FN-kommittéer

Några FN-konventioner har så kallade tilläggsprotokoll och Sverige har anslutit sig till fem av dessa. I de fall Sverige har anslutit sig till ett tilläggsprotokoll har individer möjlighet att framföra enskilda klagomål till den kommitté som övervakar att Sverige följer konventionen.

Ett klagomål från enskild kan inte vara anonymt. Ärendet måste vara relevant och alla inhemska rättsmedel måste ha uttömts innan den aktuella FN-kommittén kan behandla det. Den svenska staten har hittills godkänt möjligheten för individer att framföra klagomål till:

  • Kommittén för medborgerliga och politiska rättigheter
    Human Rights Committee
    c/o OHCHR-UNOG
    12 11 Geneva 10
    Switzerland
  • Kommittén för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
    Committee on the Elimination of Discrimination against Women
    c/o OHCHR-UNOG
    1211 Geneva 10
    Switzerland
  • Rasdiskrimineringskommittén
    Committee on the Elimination of Racial Discrimination
    c/o OHCHR-UNOG
    1211, Geneva 10
    Switzerland
  • Tortyrkommittén
    Committee against Torture
    c/o OHCHR-UNOG
    1211 Geneva 10
    Switzerland