En process för ett bindande traktat om äldre personers rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter tillskriver regeringen med anledning av att FN:s Open-ended Working Group on Ageing (OEWGA) under sin 14:e session den 21 maj 2024 antog ett historiskt beslut om att överväga olika alternativ för att tackla glappen i det internationella människorättsramverket beträffande äldre personer. Bland alternativen återfinns ett juridiskt bindande instrument.

Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar beslutet och verkar i linje med vårt regionala nätverk ENNHRI[1] och det globala nätverket GANHRI[2] för en äldrerättskonvention.

Diskussionen om behovet av en äldrerättskonvention och dess normativa beståndsdelar har pågått i 14 år. Sedan 2022 har allt fler länder intresserat sig för att bidra i utvecklingen, och med antagandet av beslutet i OEWGA14 i år växer både möjligheterna och intresset för ett nytt traktat.

En rad människorättsaktörer, däribland nationella människorättsinstitut (NHRIs), har sedan länge identifierat ett behov av ett bindande instrument om äldres mänskliga rättigheter. Detta då det befintliga internationella människorättsramverket saknar ett helhetsperspektiv på äldres situation och rättigheter. Det överförs också till den nationella nivån, vilket vi ser tydligt i ett pågående arbete med att undersöka efterlevnaden av äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen, med fokus på särskilda boenden.[3]

I befintliga konventioner kan skyddet för äldres rättigheter beskrivas som fragmenterat. Det leder till att äldre personers mänskliga rättigheter inte systematiskt tas upp under tillämpningen av konventionerna, vilket i sin tur har en påverkan på genomförandet på nationell nivå. Avsaknaden av en integrering av äldre personers rättigheter i befintliga konventioner återspeglas även i granskningskommittéernas observationer och rekommendationer där sådana rättigheter får mycket begränsat utrymme.[4]

Såväl FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) som FN:s oberoende expert om äldre personers åtnjutande av alla mänskliga rättigheter har identifierat att avsaknaden av ett särskilt instrument är en bidragande orsak till dessa brister. Erfarenheterna av andra specialiserade konventioner, exempelvis CRPD, CEDAW och CRC, är tydliga när det kommer just till hur de innehållsmässigt och på särpräglade sätt har bidragit till förverkligande av rättigheter för de grupper som de är specifikt riktade till.

Utvecklingen av en ny konvention om mänskliga rättigheter för äldre kräver brett stöd från FN:s medlemsländer. Institutet för mänskliga rättigheter ser det som angeläget att Sverige tar plats i kommande processer för utvecklingen av ett nytt bindande instrument för äldres rättigheter. Sverige, som historiskt har varit ledande i samband med utvecklingen av såväl CRC som CRPD, har expertis och erfarenhet av stort värde framåt. Det blir avgörande att även länder som hittills inte varit drivande för ett traktat, såsom Sverige, tar plats vid förhandlingsbordet. Detta för att säkerställa en progressiv normutveckling som stärker skyddet av äldre personers mänskliga rättigheter globalt, regionalt och i Sverige. Vi ser också att Sverige har goda förutsättningar att främja ett meningsfullt deltagande av rättighetsbärares och civilsamhällets aktörer i arbetet framgent. Något vi bedömer vara av central vikt för en välförankrad process och resultat.

Institutet vill uppmana regeringen, likt andra NHRIs inom ENNHRI, att rekommendera EU att stärka arbetet med mänskliga rättigheter för äldre personer, bland annat genom generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor (GD JUST).

Institutet anser att beslutet i OEWGA är ett viktigt steg i rätt riktning, och vi uppmanar regeringen att engagera sig i det viktiga arbetet med att tackla glappen i det internationella skyddet av äldre personers mänskliga rättigheter. Institutet ser fram emot en fortsatt dialog om äldre personers mänskliga rättigheter.

Charlotte Palmstierna, ställföreträdande direktör

Noter

[1] European Network of National Human Rights Institutions.

[2] Global Alliance of National Human Rights Institutions.

[3] Det arbetet kommer att resultera i en rapport som publiceras hösten 2024.

[4] Update to the 2012 Analytical Outcome Study on the normative standards in international human rights law in relation to older persons – Working paper prepared by the Office of the High Commissioner for Human Rights, March 2021.