Rekryteringsmodellen för nämndemän bör utredas

Datum: 2024-03-14

Skrivelse till: Justitieminister Gunnar Strömmer

Diarienummer: 3.2.2-170/2024

Institutet för mänskliga rättigheter (institutet) vill med denna skrivelse uppmärksamma regeringen på behovet att utreda hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna i syfte att säkerställa domstolarnas oberoende och opartiskhet.

Institutet har i två remissvar under hösten 2023 rekommenderat regeringen att tillsätta en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas.[1] Vidare har Europeiska kommissionen i sin rapport om rättsstatens principer 2023 rekommenderat Sverige att säkerställa att systemet för utseende av nämndemän garanterar deras oberoende, med beaktande av europeiska normer för rättsväsendets oberoende.[2]

Ett effektivt rättsskydd av oberoende och opartiska domstolar räknas som en av de grundläggande beståndsdelarna i en rättsstat. I artikel 6 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU:s rättighetsstadga), och artikel 14 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) slås fast att var och en har rätt till en rättvis och offentlig rättegång inför en oberoende och opartisk domstol.

Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som utses av de politiska partierna aktualiserar frågan om domstolens opartiskhet. Nämndemän har i avgöranden samma rösträtt som juristdomaren och utövar i dömandet således makt mot enskilda. Det är därför avgörande att nämndemän både agerar, och uppfattas kunna agera, självständigt i förhållande till de politiska partierna.

Europadomstolen har en omfattande praxis vad gäller innebörden av opartiska domstolar. I flera domar har det slagits fast att opartiskheten innefattar såväl en subjektiv som en objektiv del.[3]  Den subjektiva opartiskheten fokuserar på domarens personliga övertygelse eller beteende. Domarens bedömning i målet får inte påverkas av förutfattade meningar eller fördomar och domaren får inte agera på ett sätt som otillbörligt främjar någon av parterna. Den objektiva opartiskheten rör främst domstolsförfarandet som sådant, till exempel domstolars sammansättning. Här fokuserar Europadomstolen på om en domstol erbjuder tillräckliga garantier för att utesluta alla legitima tvivel om dess opartiskhet, det vill säga, domstolen ska inte bara vara opartisk, utan måste även framstå som opartisk. De flesta fall om domstolars opartiskhet som Europadomstolen har prövat har rört den objektiva opartiskheten.[4]  Det kan noteras att Sverige vid olika tillfällen fällts av Europadomstolen för brister i opartiskheten vid domstolar och det är just den objektiva opartiskheten som varit i fokus.[5] Även FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har gjort liknande uttalanden.[6]

Nämndemännens koppling till de politiska partierna aktualiserades bland annat i efterspelet till den så kallade ”snippa-domen”. I domen friades en man av Hovrätten för Västra Sverige i ett fall som rörde våldtäkt av en tio-årig flicka.[7] Domen blev hårt kritiserad och medialt uppmärksammad. En vecka efter att domen meddelats lämnade de två nämndemännen som hade deltagit i hovrättens beslut sina uppdrag. De var båda tillsatta efter nominering av ett politiskt parti och avgick efter att ha blivit kallade till ett möte med partiet.

Europadomstolen har i ett antal mål slagit fast att principerna om opartiskhet även gäller för lekmannadomare. I till exempel målet Cooper mot Storbritannien slår domstolen fast att involvering av lekmannadomare i ett mål i sig inte bryter mot rätten till rättvis rättegång. Domstolen konstaterade dock att de principer som fastställts i rättspraxis om oberoende och opartiskhet ska tillämpas för både lekmannadomare och professionella domare.[8] I målet Holm mot Sverige rörde frågan objektiv opartiskhet i ett tryckfrihetsmål där juryn bestod av medlemmar som utsetts på partipolitiska grunder. Europadomstolen fann, med hänsyn till juryns sammansättning, att rätten till rättvis rättegång hade kränkts eftersom det fanns legitima skäl att ifrågasätta domstolens oberoende och opartiskhet.

Europarådets rådgivande domarkommitté (CCJE) är en rådgivande kommitté som består av högre domare från Europarådets samtliga medlemsstater. CCJE har uttalat att det finns en allmän acceptans att utnämningar av domare ska göras på meriter baserat på objektiva kriterier och att politiska överväganden inte är tillåtna.[9]  Även flertalet andra internationella riktlinjer och principer slår fast att domare ska utnämnas baserat på sakliga grunder och utifrån objektiva kriterier och att politiska överväganden vid utnämningar ska vara otillåtna.

I sin årliga rapport om rättsstatens principer 2023 framförde Europeiska kommissionen fyra rekommendationer till Sverige. Den första av dessa rekommendationer är att Sverige ska säkerställa att systemet för utseende av nämndemän garanterar deras oberoende, med beaktande av europeiska normer för rättsväsendets oberoende.[10]

Institutet noterar att nämndemannasystemet på olika sätt har varit föremål för utredningar vid ett flertal tillfällen under de senaste två decennierna.[11]  Frågan aktualiserades exempelvis förra året i ett tilläggsuppdrag till översynen om vissa offentliga biträden.[12] I departementspromemorian går att läsa: ”[d]et som enligt vår uppfattning är den grundläggande orsaken till att nämndemannauppdraget i viss mån uppfattas som politiskt är den starka kopplingen till de politiska partierna. Det är partierna som nominerar nämndemän och partierna har i stor utsträckning interna regler som kräver medlemskap för nominering.”[13]

Eftersom frågor rörande nomineringen och tillsättningen av nämndemän inte ingick i uppdraget ansåg utredaren att det inte fanns utrymme att närmare analysera och ta fram förslag för en annan utformning av nämndemannasystemet. Hursomhelst, även om utredaren kom fram till att det inte fanns något behov av ytterligare åtgärder för att tydliggöra att nämndemannauppdraget inte är politiskt konstateras att ”[e]tt tydligare alternativ för att stärka nämndemännens politiska oberoende vore att frånta de politiska partierna nomineringsmakten och utarbeta en ny rekryteringsmodell.”[14] 

För att säkerställa att nämndemännen både agerar, och uppfattas kunna agera, självständigt i förhållande till de politiska partierna föreslår institutet därför:

  • att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna.

Fredrik Malmberg, direktör

Noter

[1] Förstärkt skydd för demokrati och domstolars oberoende (SOU 2023:12), 31 augusti 2023, Institutets dnr 1.1.2–187/2023 och En översyn av vissa frågor om offentliga biträden (Ds 2023:14), 30 oktober 2023, Institutets dnr 1.1.2-442-2023

[2] Rapport om rättsstatsprincipen 2023, Landskapitel om situationen för rättsstatsprincipen i Sverige, Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SWD (2023) 827, 5 juli 2023.

[3] Se bland annat: Micallef mot Malta, no. 17056/06, 15 oktober 2009, pp. 93–101; Morice mot Frankrike, no. 29369/10) 23 april 2015, pp. 73–78 och Denisov v. Ukraine, no. 76639/11, 25 september 2018, pp. 61–65.

[4] Guide on Article 6 of the European Convention on Human Rights (criminal limb), Europarådet, uppdaterad 2022-08-31, p. 110.

[5] Se Langborger mot Sverige, no. 11179/84, 22 juni 1989, p. 35 och Holm mot Sverige, no. 14191/88, 25 november 1993, pp. 30-33.

[6] Human rights Committee, General Comment No. 32 Article 14: Right to equality before courts and tribunals and to a fair trial (CCPR/C/GC/32), p. 21.

[7] Hovrätten för Västra Sveriges dom den 23 februari 2023 i mål B 6074-22.

[8] Cooper mot Storbritannien, no. 48843/99, 16 december 2003, p. 123, se även Langborger mot Sverige, no. 11179/84, 22 juni 1989, pp. 32–35.

[9] Consultative Council of European Judges (CCJE), Opinion No. 1, 2001, p. 17.

[10] Rapport om rättsstatsprincipen 2023, Landskapitel om situationen för rättsstatsprincipen i Sverige, Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SWD (2023) 827, 5 juli 2023.

[11] Se bland annat SOU 2002:61 – Framtidens nämndemän, SOU 2013:49 – Nämndemannauppdraget – breddad rekrytering och kvalificerad medverkan och Ds 2023:14 – En översyn av vissa frågor om offentliga biträden

[12] Ds 2023:14

[13] Ds 2023:14, s. 143

[14] Ds 2023:14, s. 143-144