Stort engagemang när Rådet för de mänskliga rättigheterna samlades för första gången

Den 14 september samlades ledamöterna i Rådet för de mänskliga rättigheterna för första gången. Mötet ägde rum i Lund och på dagordningen stod bland annat diskussioner om mänskliga rättigheter i Sverige och MR-institutets roll. Under mötet valdes Hewan Temesghen till ordförande och Ignacio Vita till vice ordförande.

Det nybildade rådet består av 20 ledamöter vars uppgift är att ge kunskaps- och erfarenhetsbaserade råd till Institutet för mänskliga rättigheter för att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige. Rådet ska också ge råd och stöd vad gäller till exempel institutets strategiska inriktning, prioritering av rättighetsområden och inriktningen för institutets årsrapport.

– Det har varit en otroligt intressant start på dagen att få höra mer information om alla ledamöter som har blivit utvalda, men också om rådets tydliga riktlinjer för att verka på riktigt för att värna och skydda de mänskliga rättigheterna. Det ser jag verkligen fram emot att få börja jobba med, säger Hewan Temesghen, nyvald ordförande för Rådet.

– Kul med alla rådsmedlemmar; bredden, engagemanget, stor och lång erfarenhet med människor som verkligen möter personer som blivit utsatta för olika typer av övergrepp av sina mänskliga rättigheter. Jag ser verkligen fram emot att få fortsätta diskussionen. Det känns också som att institutet verkligen värderar rådet och det känns väldigt viktigt och motiverande för framtiden, säger Ignacio Vita, vice ordförande i Rådet.

Rådets rådgivande funktion är viktig och ledamöterna ska vara oberoende från såväl institutets styrning som annan styrning. Ledamöterna väljer därför själva de ramar som de behöver för att kunna uppfylla sin roll och möjliggöra för allas röster och behov att prägla både innehåll och arbetsformer. Tillgänglighets- och jämlikhetsarbetet är viktigt för att bibehålla kopplingen till civilsamhället och personer med olika bakgrund att verka i rådet.  

Rådet kommer även ge råd och stöd vad gäller inriktningen för institutets undersökningar och rapporter. Under det första rådsmötet diskuterades bland annat de alternativrapporter som institutet kommer att skicka till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD-kommittén) i början av nästa år, och den rapport som går i väg i slutet av året till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR-kommittén). Ledamöterna diskuterade även den tematiska inriktningen för institutets årsrapport 2024.

Rådet kommer fortsättningsvis att träffas fyra gånger om året och samlas nästa gång den 9 november.