Hittar Europadomstolen på nya rättigheter?

Inte riktigt! Konventionen tolkas genom den så kallade ”levande instrument”-doktrinen. Det betyder att rättigheterna ska fungera även i ett samhälle som förändras och i situationer som inte kunde förutses när konventionen kom till. Detta innebär inte att nya rättigheter formellt skapas, utan att befintliga rättigheter ges ett utvecklat innehåll.

Ett exempel på detta är när domstolen 1978 för första gången ansåg att kroppslig bestraffning var en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det fallet rörde bestraffningen av ett 15-årigt barn med tre slag av björkkvistar som ansågs utgöra sådan förnedrande behandling som kan omfattas av artikel 3. Detta startade även en process i många länder att nationellt förbjuda barnaga.

Det innebär inte att domstolen skapar nya rättigheter, utan att existerande rättigheter tillämpas på nya situationer. Andra exempel på detta är digital övervakning och klimatfrågor.

Nya rättigheter kan dock tillkomma om medlemsstaterna själva kommer överens om det. Det gjordes exempelvis genom tilläggsprotokoll nummer 6 som förbjöd dödsstraffet och tilläggsprotokoll nummer 12 som förbjuder diskriminering.