Vart vänder man sig om man får problem på grund av att man är MR-försvarare?

Ett första råd kan vara att söka kontakt med andra engagerade för att slippa stå ensam. Det kan vara värdefullt att prata med erfarna personer i den egna organisationen som varit med om liknande situationer och vet vilket stöd som finns.

Om du upplever dig hotad eller otrygg så kan du anmäla eller vända dig till polisen. Du kan också undersöka kostnadsfria stöd och rättshjälp eller i vissa fall anmäla. Exempel på olika vägar:

• Kontrollera om rättsskyddet i hemförsäkringen gäller för just den typen av tvist.

• Advokatjouren, och vissa advokat- och juristbyråer erbjuder ett kort första samtal utan kostnad.

• Om du är med i facket kan de ibland ge juridiskt stöd.

• Om du känner dig påhoppad av något som publicerats och är utpekad med namn, bild eller andra identifierande uppgifter, så kan du kontakta Medieombudsmannen.

• Om det är en situation som har koppling till skolan kan du kontakta Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet.

• Du kan anmäla till Justitieombudsmannen (JO) som kan granska myndigheter och offentliga arbetsgivare eller till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om det kan vara diskriminering.

Enligt visselblåsarlagen ska du också kunna larma om missförhållanden både på en arbetsplats och till en myndighet.

Att det finns så många olika rättigheter, skydd och vägar till upprättelse är en av poängerna i rapporten. Skyddet ligger i flera olika system och hos olika aktörer och det kan vara svårt att navigera och veta vart man ska vända sig med olika typer av frågor. Därför efterlyser vi ett mer sammanhållet statligt arbete, så att det blir lättare att förstå hur skyddet fungerar och upptäcka eventuella luckor.