Rapport om mänskliga rättigheter i arbetslivet till Europarådet

Institutet för mänskliga rättigheter har lämnat en kompletterande rapport till Europeiska kommittén för sociala rättigheter inom ramen för granskningen av hur Sverige genomför den reviderade Europeiska sociala stadgan.

I år pågår en granskningsprocess inom ramen för Europarådet där Sveriges säkerställande av mänskliga rättigheter i arbetslivet granskas. I december 2025 lämnade Sveriges regering in sin 23:e nationella rapport till den Europeiska kommittén för sociala rättigheter som granskar genomförandet av den reviderade europeiska sociala stadgan och vi på Institutet för mänskliga rättigheter har skickat in en kompletterande rapport. I den belyser vi bland annat observationer från det flertalet möten som vi haft med representanter från fackliga organisationer, civilsamhällesorganisationer och myndigheter.

Rapporten visar att Sverige i många avseenden har ett välfungerande system med hög kollektivavtalstäckning och starka arbetsmarknadsparter. Samtidigt pekar vi på flera områden där skyddet för mänskliga rättigheter i arbetslivet behöver stärkas.

Kunskapen och genomförandet av sociala stadgan bör stärkas

Institutet för mänskliga rättigheter uppmuntrar regeringen att se över möjligheten att acceptera fler bestämmelser i den Europeiska sociala stadgan. Vi rekommenderar också att svenska civilsamhällesorganisationer får möjlighet att lämna kollektiva klagomål enligt stadgans klagomålssystem.

Rapporten visar även att kunskapen om den Europeiska sociala stadgan fortfarande är låg i Sverige. Därför rekommenderar vi ökade informationsinsatser om stadgan, dess övervakningssystem och de rekommendationer som riktas till Sverige.

Ny arbetsmiljöstrategi – men flera utmaningar kvarstår

Regeringens nya arbetsmiljöstrategi för perioden 2026–2031 har nu ersatt den tidigare strategin. Institutet noterar dock att utvärderingen av den tidigare strategin visade ett begränsat genomslag, bland annat eftersom flera mål inte omsattes i konkreta reformer eller följdes upp systematiskt.

Den nya strategin innehåller fortsatt fokus på arbetsmiljö och arbetslivskriminalitet, men behandlar inte uttryckligen så kallat gig- och plattformsarbete. Det området uppmärksammas särskilt av kommittén som riskområde när det gäller arbetsmiljö. Vi pekar på att många plattformsföretag undgår arbetsgivaransvar genom företagskonstruktioner som innebär att arbetstagare riskerar att stå utanför arbetsmiljölagens skydd.

Stressnivån inom hälso- och sjukvård är fortsatt hög

Vi konstaterar att problem som hög arbetsbelastning, underbemanning, stress och begränsade möjligheter till återhämtning är fortfarande vanliga inom vård, omsorg och andra välfärdsyrken. Fackliga organisationer beskriver dessutom hot, våld och trakasserier som ett växande arbetsmiljöproblem.

Samtidigt välkomnar Institutet för mänskliga rättigheter att riksdagen godkänt ILO konventioner om våld och trakasserier i arbetslivet samt om en säker och hälsosam arbetsmiljö. Vi stödjer även förslaget att tydliggöra i arbetsmiljölagen att arbetsmiljön så långt som möjligt ska vara fri från våld och trakasserier.

Arbetet för jämställda löner behöver stärkas

Rapporten beskriver att Sverige saknar ett lagstadgat system för klassificering av arbete av lika värde. I stället bygger arbetet för lika lön främst på arbetsgivarnas årliga lönekartläggningar enligt diskrimineringslagen.

Institutet lyfter att tillsynen över lönekartläggningarna har kritiserats och att utvecklingen mot minskade löneskillnader mellan kvinnor och män har avstannat de senaste åren. Samtidigt kvarstår en stark könssegregering på arbetsmarknaden, där kvinnor fortfarande är kraftigt överrepresenterade inom vård, omsorg och utbildning.

Sjunkande facklig organisering väcker frågor

Den svenska modellen bygger på hög organisationsgrad och kollektivavtal. Även om omkring 88 procent av de anställda fortfarande omfattas av kollektivavtal har den fackliga organisationsgraden minskat under lång tid.

Minskningen är särskilt tydlig bland unga, utrikes födda och personer med osäkra anställningar. Rapporten pekar också på att arbetskraftsmigranter och personer utan permanent uppehållsstatus ofta tvekar att kontakta myndigheter eller fackliga organisationer av rädsla för att förlora sitt arbetstillstånd eller bli utvisade.

Vi hänvisar till flera aktörer som efterfrågar bättre information om rättigheter för arbetskraftsmigranter och ett starkare skydd så att de kan organisera sig utan risk för negativa konsekvenser.

Frågor om föreningsfrihet och kollektivavtal

Rapporten tar även upp ett antal frågor om hur den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar. Bland annat beskriver vi hur principen om att det först tecknade kollektivavtalet har företräde kan påverka mindre och oberoende fackförbunds möjligheter att utöva inflytande.

Vi redovisar också att flera mål med koppling till föreningsfriheten och strejkrätten prövas i Europadomstolen under 2026. Samtidigt framhåller vi att den svenska modellen har många styrkor och har bidragit till stabila arbetsmarknadsrelationer under lång tid.

Ett fortsatt arbete för att stärka arbetsrelaterade rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheters samlade bedömning är att Sverige har ett starkt skydd för många arbetsrelaterade rättigheter men att utvecklingen på arbetsmarknaden nu ställer nya krav. Vi pekar särskilt på behovet av:

• ett tydligare skydd för plattformsarbetare,
• ett stärkt arbete mot våld och trakasserier,
• fortsatta insatser för jämställda löner samt
• åtgärder för att säkerställa att föreningsfriheten och den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar väl även i ett arbetsliv i förändring.