Den statliga barn- och ungdomsvården vid vägs ände
SiS ungdomshem har i praktiken utvecklats till institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning. Och barn hålls kvar i låsta miljöer trots att de bedömts redo att skrivas ut, vilket innebär godtyckliga frihetsberövanden. Det framkommer i vår Årsrapport 2026.
Här har vi samlat centrala iakttagelser, siffror och citat från kapitel 2 i Årsrapport 2026. Kapitlet handlar om tvångsvård på SiS ungdomshem. Materialet kan användas fritt med källhänvisning.
Problem och risker som rapporten identifierar
Vår granskning visar återkommande och systematiska problem inom den statliga barn- och ungdomsvården:
- Återkommande granskningar visar omfattande och strukturella brister inom Statens institutionsstyrelse (SiS).
- SiS ungdomshem har i praktiken utvecklats till institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning.
- Barn hålls kvar i låsta miljöer trots att de bedömts redo att skrivas ut – vilket innebär godtyckliga frihetsberövanden. Det är inte förenligt med rättsstatens grundläggande principer.
- Tvångsåtgärder, såsom avskiljning, används oproportionerligt och särskilt mot flickor med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
- Barns klagomål utreds sällan, vilket försvårar ansvarsutkrävande och upprättelse.
- Barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS ungdomshem. Trots detta är verksamheten inte anpassad efter deras behov.
Våra granskningar visar att problemen inte kan lösas genom mindre justeringar. Staten behöver både vidta akuta åtgärder för att stoppa pågående kränkningar och genomföra långsiktiga, strukturella reformer för att säkerställa att barn- och ungdomsvården lever upp till Sveriges åtaganden om mänskliga rättigheter.
Regeringens utreder just nu den statliga ungdomsvården (En reform av den statliga barn- och ungdomsvården för en trygg och kvalitativ vård). Det skapar ett viktigt reformfönster.
Avskiljning är en mycket ingripande tvångsåtgärd. Den innebär i praktiken att barnet eller den unga stängs in ensam i ett litet rum, utan andra möbler än en madrass på golvet under max fyra timmar. Om barnet inte följer med frivilligt, vilket ofta är fallet, använder personalen fysiskt tvång för att ”lägga ned” barnet och sedan bära barnet till avskiljningsrummet.
Avskiljning regleras i 15 § LVU.
Några röster från placerade barn
Nej, alltså jag har inte gjort nånting, jag har inte gått i skola, jag har inte vaknat på morgonen, jag har inte ätit, jag har bara legat och sovit och varit inne på rummet och kollat på serier.
Flicka placerad på övertid
De har ingen anledning att hålla kvar mig på låst avdelning, för jag var ju klar med allting, så just nu är jag bara här tills… ja jag ska träna på lite, jag har ju lite svårt med det sociala. Ja jag är ganska blyg egentligen men så jag tränar mycket nu på att ha egen aktivitet, ha min telefon och det är det jag ska göra nu den här veckan och massa sådana saker.
Flicka placerad på övertid
Den här avdelningen är fängelse på riktigt. Gallret och känslan man får av att bo här. Men också reglerna
Pojke placerad på ett av SiS ungdomshem
Våra huvudsakliga rekommendationer
Institutet för mänskliga rättigheter rekommenderar riksdag och regering att:
- Utarbeta en strategi för avinstitutionalisering
- Förbjuda isolering av barn
- Förhindra godtyckliga frihetsberövanden
- Inrätta en oberoende klagomålsmekanism
Några siffor om tvångsvård
- 22 ungdomshem drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS).
- 85 procent av platserna är på låsbar avdelning (2025), jämfört med cirka 40 procent år 1994.
- 271 pojkar och 154 flickor vårdades enligt LVU i december 2025.
- 233 dygn var den genomsnittliga vårdtiden för barn och unga placerade enligt LVU under 2024.
- 92 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna har en psykiatrisk diagnos eller motsvarande symptom.
- 199 barn utsattes för avskiljning under 2024.
Totalt genomfördes 911 avskiljningar. - 8–16 procent av de placerade blir kvar på ungdomshemmen trots att de är utskrivningsklara, enligt siffor från olika tillfällen de senaste åren. Om ett barn hålls kvar efter att behovet av institutionsvård har upphört innebär det att frihetsberövandet är godtyckligt.
Rättigheter som riskerar att kränkas
Placering på SiS ungdomshem innebär frihetsberövande och innebär en risk för att barns mänskliga rättigheter får stå tillbaka. Följande rättigheter aktualiseras särskilt:
Skydd mot godtyckligt frihetsberövande
Ett barn får endast frihetsberövas med stöd i lag och när det är nödvändigt och proportionerligt i förhållande till syftet. Frihetsberövande ska vara en sista utväg och ske för kortast möjliga tid. Grunden för frihetsberövandet måste finnas kvar under hela placeringstiden.
Om ett barn hålls kvar efter att behovet av institutionsvård har upphört riskerar frihetsberövandet att bli godtyckligt.
Rätten till familjeliv
Barn har rätt till omvårdnad i sin familj. Att skilja ett barn från föräldrarna får endast ske när det är nödvändigt för barnets bästa och när mindre ingripande åtgärder inte är tillräckliga.
När ett barn berövas sin familjemiljö har staten en skyldighet att säkerställa alternativ omsorg som är trygg, individuellt anpassad och så familjelik som möjligt. Barnet har också rätt att upprätthålla kontakt med sin familj, om det inte strider mot barnets bästa.
Rätten att komma till tals
Barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, inklusive beslut om placering, tvångsåtgärder och utskrivning. Barnets åsikter ska ges betydelse i förhållande till ålder och mognad.
För frihetsberövade barn innebär detta bland annat rätt till information, möjlighet att förstå beslut som rör dem och möjlighet att överklaga eller klaga på sin situation.
Skydd mot omänsklig eller förnedrande behandling
Barn får aldrig utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Tvångsåtgärder som isolering och avskiljning är särskilt ingripande och riskerar att strida mot detta skydd, särskilt när de används upprepade gånger eller under längre tid.
Att ingripa i ett barns kropp eller integritet är allvarligt. Det får bara ske om lagen tillåter det, om det är absolut nödvändigt och om åtgärden står i rimlig proportion till syftet.
Rätten till social återanpassning
Ett barn som varit utsatt för vanvård, utnyttjande eller frihetsberövande har rätt till åtgärder som främjar fysisk och psykisk återhämtning samt social återanpassning.
Barn som misstänks eller dömts för brott ska behandlas på ett sätt som främjar deras återintegrering i samhället och deras möjlighet att ta en konstruktiv roll i samhället.
Långvarig institutionsvistelse utan tydlig planering för utslussning riskerar att motverka detta syfte.
Internationell kritik
Barnkonventionen slår fast att frihetsberövande av barn endast får användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. FN:s granskningskommittéer har riktat allvarlig kritik mot den statliga ungdomsvården i Sverige. Kritiken rör bland annat:
- tvångsåtgärder, våld och isolering
- bristande rättssäkerhet
- vårdens kvalitet
- personalens kompetens
- tillsyn och möjlighet till upprättelse
FN:s tortyrkommitté och barnrättskommitté har uppmanat Sverige att förbjuda isolering av barn.
FN:s funktionsrättskommitté har ifrågasatt institutionsvårdens utformning och rekommenderat en strategi för avinstitutionalisering.
Skriv ut