Rätten till social trygghet: ett skyddsnät som riskerar att brista
Rätten till social trygghet ska garantera att alla människor får sina grundläggande behov tillgodosedda även vid sjukdom, arbetslöshet eller andra svåra livssituationer. Men delar av det skyddsnät som ska säkerställa rätten till social trygghet riskerar att försvagas i Sverige. Många hushåll får svårt att betala för mat och boende och fler riskerar att bli beroende av välgörenhet för sina grundläggande behov.
Här har vi samlat centrala iakttagelser, siffror och citat från kapitel 4 i Årsrapport 2026. Kapitlet innehåller en analys av effekterna av den pågående bidragsreformen och eftersläpningen av vissa sociala ersättningar i förhållande till kostnadsutvecklingen. Rättighetsperspektivet på social trygghet belyses då det ofta saknas i det offentliga samtalet.
Problem och risker som rapporten identifierar
- Nivån på arbetslöshetsersättningen trappas succesivt ned och har en sluttid.
- Nivån på assistansersättningen släpar efter i förhållande till löne- och kostnadsutveckling.
- Nivån på dagersättningen för asylsökande är låg och har inte ändrats på decennier.
- Lagförslag om kvalificering till socialförsäkringen medför en risk för diskriminering och kan vara oförenligt med Sveriges människorättsåtaganden.
- Förslag om aktivitetskrav och andra villkor och begränsningar för försörjningsstöd riskerar att vara diskriminerande och inte ge människor tillgång till en tillfredsställande levnadsstandard.
Sammantaget finns en risk att människor inte får sina grundläggande behov av mat, bostad och trygghet tillgodosedda.
Våra rekommendationer
Institutet för mänskliga rättigheter rekommenderar Sveriges riksdag och regering att:
- Göra en översyn av överensstämmelsen mellan svensk rätt och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
- Ratificera det tredje tilläggsprotokollet till FN:s konvention om barnets rättigheter om ett klagomålsförfarande, och tilläggsprotokollet till FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter om ett klagomålsförfarande.
- Säkerställa att sociala ersättningar är tillgängliga och tillräckligt höga och varaktiga för att uppnå en tillfredsställande levnadsstandard för människor som behöver dem.
Några siffror om social trygghet från 2025
729 000 personer lever i materiell och social fattigdom i Sverige.
Ensamstående föräldrar är särskilt utsatta: Andelen som lever i materiell och social fattigdom ökar från 8,1 procent år 2021 till 16,6 procent år 2025. Bland ensamstående kvinnor är det 19,0 procent
Skillnaden i Sverige mellan inrikes och utrikes födda är störst i EU: Andelen som lever i materiell och social fattigdom är 15,8 procent bland utrikes födda i jämförelse med 4,8 bland inrikes födda).
Dagersättningen för asylsökande är 71 kronor per dag och har varit oförändrad i över 30 år.
Assistansersättningen räknas endast upp med 1,5 procent för 2026, vilket inte följer löne- och kostnadsutvecklingen enligt funktionsrättsorganisationer. Men regeringen har meddelat att de undersöker möjligheten att indexera beloppet att det ska följa levnadskostnaderna.
Rättigheter som riskerar att kränkas
När rätten till social trygghet försvagas påverkas inte bara ersättningsnivåer. Det påverkar människors värdighet, hälsa och möjligheter till jämlika livsvillkor. För barn kan det få konsekvenser för utveckling och framtidsmöjligheter. På samhällsnivå riskerar brister i skyddsnätet att undergräva tilliten till välfärdssystemet. I rapporten lyfter vi särskilt:
Rätten till social trygghet
Rätten till social trygghet innebär att staten ska säkerställa ett system av ersättningar och stöd som skyddar människor när de inte kan försörja sig själva genom arbete, till exempel vid sjukdom, arbetslöshet, funktionsnedsättning eller ålderdom. Ersättningarna ska vara tillgängliga och tillräckligt höga och varaktiga för att upp en tillfredsställande levnadsstandard för människor som behöver dem.
Om nivåerna inte är tillräckliga, eller om kvalificeringskrav eller villkor är diskriminerande mot vissa grupper, uppfyller skyddsnätet inte rättighetens grundläggande principer.
Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Denna rättighet omfattar tillgång till mat, kläder, bostad och andra grundläggande behov. Staten har en skyldighet att säkerställa att människor inte hamnar i situationer där de saknar medel för att tillgodose sina grundläggande behov.
När ersättningar urholkas över tid eller begränsas genom nya villkor kan människor få svårt att ha råd att betala hyra eller köpa mat. Då riskerar rätten till en tillfredsställande levnadsstandard att inte upprätthållas.
Barns rätt till utveckling
Barn har enligt barnkonventionen rätt till en levnadsstandard som är tillräcklig för deras fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Staten ska stödja föräldrar och vårdnadshavare i detta ansvar.
Om försörjningsstöd eller andra ersättningar minskar eller villkoras på ett sätt som påverkar hushåll med barn kan det få direkta konsekvenser för barns möjligheter att utvecklas, delta i samhället och leva under trygga förhållanden.
Rätten till icke-diskriminering
Alla människor ska ha lika tillgång till social trygghet utan diskriminering på grund av exempelvis kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, socioekonomisk bakgrund eller annan status.
Krav på kvalificering och villkor som är utformade att gälla lika för alla men som i praktiken särskilt försvårar för vissa grupper att ta del av en ersättning kan vara diskriminerande. Det gäller till exempel aktivitetskrav som kan slå hårdare mot personer med funktionsnedsättning
FN:s rekommendationer till Sverige
FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK)
Vid granskningen av Sverige 2024 rekommenderade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-kommittén) bland annat att Sverige ska:
- Se till att arbetslöshetsersättningen räknas upp i takt med att priserna stiger.
- Se till att dagersättningen för asylsökande också följer levnadskostnaderna.
- Säkerställa att ersättningarna är tillräckligt höga för att människor ska kunna ha en tillfredsställande levnadsstandard, med möjlighet att betala för till exempel mat och boende.
- Stärka skyddet i svensk lag så att rätten till social trygghet faktiskt kan åberopas och prövas i domstol.
- Ge människor möjlighet att få sina rättigheter prövade internationellt om det svenska rättssystemet inte är tillräckligt, genom att ansluta sig till det så kallade klagomålsprotokollet till ESK-konventionen.
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskommittén)
Vid sin granskning av Sverige 2024 rekommenderade kommittén att Sverige ska:
- Vidta åtgärder för att gradvis stärka de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.
- Undvika en försämring av människors tillgång till stöd och rättigheter.
Det innebär i praktiken att stödet inte får urholkas över tid. Om ersättningar minskar i värde eller omfattning utan att andra åtgärder vidtas istället, och det leder till att människor i praktiken får sämre möjligheter att leva självständigt och delta i samhället, kan det strida mot Sveriges internationella åtaganden.
FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) granskade Sverige 2023
Barnrättskommittén rekommenderade Sverige att:
Ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om klagomålsförfarande, så att barn och deras företrädare kan få rättigheter prövade internationellt när nationella rättsmedel inte är tillräckliga..
Enligt FN:s barnrättskommitté ska stater:
- Inte försämra barns tillgång till rättigheter.
- Barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn.
- Barn ska skyddas särskilt vid förändringar som påverkar social trygghet.
Vad innebär ett tilläggsprotokoll om klagomålsförfarande?
Ett tilläggsprotokoll om klagomålsförfarande ger enskilda personer möjlighet att klaga till FN om de anser att deras rättigheter har kränkts.
För att kunna klaga måste man först ha försökt få rätt i Sverige, till exempel genom att överklaga beslut hos myndigheter eller domstolar till högsta instans.
Sverige har inte antagit klagomålsprotokollen för:
- FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen)
- FN:s barnkonvention
Om Sverige ratificerar protokollen innebär det att människor i Sverige kan få sina rättigheter prövade av expertkommittéer i FN när de inte har fått upprättelse nationellt. Syftet är att stärka möjligheten att kräva sin rätt och skyddet för rättigheterna i praktiken.
Skriv ut