Question 1

Vad är en människorättsförsvarare eller MR-försvarare?

Accepted Answer

En människorättsförsvarare eller MR-försvarare är inte någon särskild yrkesgrupp. Människor måste heller inte kalla sig själva MR-försvarare för att räknas till gruppen.  Det handlar om en funktion, vad en person gör. Alla människor kan under kortare eller längre tid agera som MR-försvarare.  Gemensamt är att de står upp för mänskliga rättigheter, till exempel på jobbet, på sociala medier eller på stan. Det kan också vara någon som arbetar sammanhållande med mänskliga rättigheter, till exempel i en idéburen eller offentliga verksamhet.  Detta beskrivs i FN:s deklaration om MR-försvarare.

Question 2

Varför har ni skrivit den här rapporten?

Accepted Answer

När vi började arbetet med rapporten visste vi att ungefär var sjunde person genomförde minst en aktivitet till stöd för mänskliga rättigheter varje år.   Samtidigt fanns det tecken på att det blivit svårare att stå upp för mänskliga rättigheter, både i Sverige och i andra länder.    Vi hade också sett att Sverige saknade ett sammanhållet arbete kring MR-försvarare och att det fanns behov av mer kunskap, inte minst inom offentlig verksamhet. Deklarationen om MR-försvarare var också okänd, det fanns skäl att lyfta fram den.   Därför genomförde vi en undersökning om förutsättningar att agera som MR-försvarare i Sverige. I undersökningen deltog cirka 100 personer med stor erfarenhet att arbeta för mänskliga rättigheter i Sverige.    I rapporten ger vi exempel på MR-försvarares verksamheter och uppfattningar om begreppet MR-försvarare. Vi beskriver vilka risker de kan ställas inför både under och efter att de utfört en insats för mänskliga rättigheter och vilket rättsligt skydd som finns. Framställningen vävs samman med citat från undersökningen och hänvisningar till uttalanden om de svenska förhållanden från FN, EU och andra nyckelaktörer på området. Rapporten avslutas med fyra rekommendationer till regeringen.

Question 3

Kan man råka illa ut om man försvarar mänskliga rättigheter?

Accepted Answer

I Sverige är förutsättningarna att försvara mänskliga rättigheter generellt goda. Vår undersökning svarar inte på hur vanligt det är bland alla MR-försvarare att råka ut för problem.   Men ja, det kan hända. Vi ser framför allt tre typer av risker:   Nedtystning:    människor kan bli försiktigare med att framföra kritik, rapportera brister eller driva opinion för mänskliga rättigheter eftersom det kan få konsekvenser på jobbet eller i relationen till beslutsfattare. Det MR-försvarare har beskrivit för oss som exempel på detta handlar ofta om självcensur och anpassning av kritik, snarare än om direkta förbud.    Ekonomisk styrning och press:    civilsamhällesorganisationer kan få svårare att arbeta självständigt och långsiktigt på grund av osäker finansiering. Poängen är inte att civilsamhällets MR-organisationer har en automatisk rätt till föreningsbidrag, Men många av deltagarna i undersökningen är tydligt bekymrade över mer kortsiktiga projektbidrag, krav på omfattande administration eller svårförutsägbara begränsande villkor. De upplever att allt mer tid gå åt till att söka pengar och anpassa sig till olika typer av villkor, vilket ger mindre tid till själva människorättsarbetet.    Angrepp mot personer:    människor kan riskera att utsättas för hot, trakasserier, uthängningar eller smutskastning på grund av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Många gav exempel på hot i hemmiljön, på föreningsmöten eller under samtal med politiker. Undersökningen visar också att för en del MR-försvarare har säkerhetsfrågor blivit en del av vardagen.

Question 4

I rapporten skriver ni att människorättsförsvarare behöver skyddas. Vem ska göra något åt det?

Accepted Answer

När MR-försvarare arbetar för mänskliga rättigheter omges de själva av flera rättigheter i grundlagen, bland annat yttrandefriheten, föreningsfriheten och rätten till personlig integritet. De kan även luta sig mot olika lagförbud mot repressalier, hot och andra typer av angrepp på den som använder yttrandefriheten.  Det är staten som ansvarar för att dessa rättigheter fungerar i praktiken – också för människor som försvarar mänskliga rättigheter.  Därför riktar vi våra rekommendationer till Sveriges regering och riksdag. Men myndigheter, kommuner, regioner och offentliga arbetsgivare har också viktiga uppgifter. När det gäller hot och brott har Polismyndigheten och andra delar av rättsväsendet en särskilt viktig roll.  Till att börja med rekommenderar vi:  Synliggör MR-försvarare i den nya nationella strategin för mänskliga rättigheter i Sverige.   Syftet är att MR-försvarare ska får ett tydligare och mer sammanhållet stöd på den nationella nivån och rekommendationen ska läsas tillsammans med en tidigare rekommendation från institutet, nämligen att regeringen och riksdag bör ta fram en ny nationell strategi med tillhörande handlingsplan för mänskliga rättigheter som beslutas av riksdagen och det arbetet har till vår glädje redan påbörjats eftersom Statskontoret fått ett uppdrag att utvärdera nuvarande strategi.  Därutöver har rapporten tre mer konkreta rekommendationer  Staten bör säkerställa transparenta och förutsebara finansieringsvillkor som värnar civilsamhällets självständighet.   Repressalier mot MR-försvarare i offentlig verksamhet behöver förebyggas och följas upp.   Skyddet mot hot, våld och andra angrepp mot MR-försvarare behöver stärkas, bland annat genom bättre möjligheter att uppmärksamma sambandet mellan ett angrepp och en persons människorättsarbete och att se återkommande mönster.

Question 5

Finns det inte redan skydd för MR-försvarare i grundlagen, till exempel genom yttrandefriheten och mötesfriheten?

Accepted Answer

Jo, absolut. Det är en viktig utgångspunkt i rapporten. Utöver grundlagen finns också regler om offentliganställdas rättigheter, visselblåsarskydd och straffrättsligt skydd mot hot och andra angrepp. Vi menar alltså inte att det saknas rättigheter på papperet, utan att det behövs riktas ett större fokus på hur de fungerar i praktiken.

Question 6

Vart vänder man sig om man får problem på grund av att man är MR-försvarare?

Accepted Answer

Ett första råd kan vara att söka kontakt med andra engagerade för att slippa stå ensam. Det kan vara värdefullt att prata med erfarna personer i den egna organisationen som varit med om liknande situationer och vet vilket stöd som finns.    Om du upplever dig hotad eller otrygg så kan du anmäla eller vända dig till polisen. Du kan också undersöka kostnadsfria stöd och rättshjälp eller i vissa fall anmäla. Exempel på olika vägar:   Kontrollera om rättsskyddet i hemförsäkringen gäller för just den typen av tvist.     Advokatjouren, och vissa advokat- och juristbyråer erbjuder ett kort första samtal utan kostnad.    Om du är med i facket kan de ibland ge juridiskt stöd.     Om du känner dig påhoppad av något som publicerats och är utpekad med namn, bild eller andra identifierande uppgifter, så kan du kontakta Medieombudsmannen.    Om det är en situation som har koppling till skolan kan du kontakta Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet.    Du kan anmäla till Justitieombudsmannen (JO) som kan granska myndigheter och offentliga arbetsgivare eller till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om det kan vara diskriminering.    Enligt visselblåsarlagen ska du också kunna larma om missförhållanden både på en arbetsplats och till en myndighet.   Att det finns så många olika rättigheter, skydd och vägar till upprättelse är en av poängerna i rapporten. Skyddet ligger i flera olika system och hos olika aktörer och det kan vara svårt att navigera och veta vart man ska vända sig med olika typer av frågor. Därför efterlyser vi ett mer sammanhållet statligt arbete, så att det blir lättare att förstå hur skyddet fungerar och upptäcka eventuella luckor.

Question 7

Jag har hört att det finns människorättsförsvarare som hotar rättsstaten eller skapar fysisk fara för allmänheten och hindrar ambulanser från att komma fram. Stämmer det?

Accepted Answer

Att vara MR-försvarare ger inget frikort att bryta mot lagen eller utsätta andra för fara. FN:s deklaration för MR-försvarare bygger på att MR-försvarare använder fredliga medel och respekterar andra människors rättigheter.   Fredlig civil olydnad kan definieras som att någon medvetet och på offentlig plats utför en fredlig protesthandling i en fråga som har ett allmänintresse och där handlingen utgör en lagöverträdelse. En grundprincip för civil olydnad kan sägas vara att den som utfört en olaglig handling har ett rättsligt ansvar för den.    Åtgärder från myndigheter måste vara nödvändiga och proportionerliga.

Människorättsförsvarare i Sverige

Alla har rätt att agera som människorättsförsvarare

Rekommendationer till regering och riksdag

Frågor och svar

Kontakta oss

Hitta direkt

Följ oss