Kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning

Institutet för mänskliga rättigheter (institutet) yttrar sig över promemorian Kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning (Ds 2024:28). Yttrandet sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerhetsställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Institutet har även en särskild roll som oberoende nationell mekanism enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen).

Övergripande synpunkter

Institutet tillstyrker utredningens förslag. Förslaget innebär ett stärkt skydd av yttrandefriheten. De föreslagna anpassningarna till EU:s medieförordning kommer förtydliga och förstärka mediernas oberoende samt bidra till en mångfald av press och andra medier genom att införa en ny ordning för tillsyn av koncentrationer på mediemarknaden.

Institutet understryker att en fri och oberoende media har en avgörande roll för de mänskliga rättigheterna. Yttrandefriheten, inklusive rätten att ta emot och sprida information är grundläggande rättigheter enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, Europakonventionen och funktionsrättskonventionen m.fl.

En fri och oberoende media är avgörande i alla samhällen för att säkerställa åsikts- och yttrandefrihet och åtnjutande av andra rättigheter. Det utgör en av hörnstenarna i ett i demokratiskt samhälle. För att säkerställa ett brett spektrum av information och idéer bör konventionsstaterna vara särskilt noga med att uppmuntra oberoende och mångsidiga medier.[1] För att främja pluralism i medierna bör stater vidta lämpliga åtgärder för att förhindra otillbörlig mediedominans eller koncentration som kan vara skadliga för en mångfald av källor och åsikter.[2]

Ärendets handläggning

Detta remissvar har beslutats av direktören Fredrik Malmberg och föredragits av biträdande utredare Alina Anderberg. I den slutliga beredningen har även enhetschef för Utredning och analys Eva Glückman, enhetschef för Omvärld och samverkan Anna Jacobson och utredaren Anna Rosenmüller Norlander deltagit.

Fredrik Malmberg, direktör