Tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige

Institutet för mänskliga rättigheter är inte anmodat att svara på denna remiss, men väljer att göra det då förslagen som presenteras har betydelse för säkerställandet av mänskliga rättigheter.

Övergripande synpunkter

Institutet för mänskliga rättigheter är positiva till utredningens förslag och tillstyrker dessa, men lämnar dels en övergripande synpunkt, dels kommentarer på några av förslagen i betänkandet.

Migrationslagstiftningen har under senare år genomgått flera omfattande förändringar, inte minst när det gäller anhöriginvandring och möjligheterna till familjeåterförening. Institutet för mänskliga rättigheter har återkommande uttryckt oro för att utvecklingen kan få negativa konsekvenser för skyddet av mänskliga rättigheter, särskilt rätten till familjeliv och barns rättigheter.[1]

Institutet för mänskliga rättigheter vill dock lyfta att ändringen inte är tillräcklig för att läka bristen som vi ser har uppstått efter att tillfälliga uppehållstillstånd blivit huvudregel. Även om förslaget i sig går i positiv riktning, så kvarstår risker kring barns rätt till hälsa, social trygghet och utveckling genom att barn kommer att behöva leva med risken och oron över att de kommer att splittras från sina familjer. Liksom i vårt föregående remissvar gällande skärpta villkor för anhöriginvandring vill vi understryka att FN:s kommitté för barnets rättigheter (FN:s barnrättskommitté) i senaste granskningen av Sverige framförde att de är djupt oroade över effekterna av de ändringar som gjordes i utlänningslagen 2021 som begränsar möjligheten att få permanent uppehållstillstånd och social trygghet.[2]

Institutet för mänskliga rättigheter saknar en bedömning av förslaget i förhållande till Sveriges internationella konventionsåtaganden. Eftersom förslaget kan få konsekvenser för enskildas åtnjutande av de mänskliga rättigheterna bör det analyseras utifrån de internationella människorättsåtaganden som Sverige är bundet av. Institutet efterlyser särskilt en analys av förslagets förenlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen).

Synpunkter på vissa förslag

3. Ärendet och dess beredning

Institutet för mänskliga rättigheter noterar att tiden för remissyttrandet är mycket kort. Ett förfarande med allt för korta remisstider begränsar remissinstansernas möjligheter att granska förslaget och riskerar att påverka rättssäkerheten negativt. Samtidigt anser institutet att detta är en reglering som snabbt behöver komma på plats för att säkerställa rätten till privat- och familjeliv för denna grupp unga vuxna. Däremot menar institutet att denna reglering borde ha införts mycket tidigare. Flera remissinstanser lyfte specifikt risker för gruppen personer som beviljas tillfälligt uppehållstillstånd som barn via anknytning till förälder, men sedan hinner fylla 18 år innan ansökan om förlängning, i och med ändringar i utlänningslagen (2005:716) i juli 2021.[3]

4. En tillfällig möjlighet för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige

Institutet för mänskliga rättigheter tillstyrker förslaget om en tillfällig möjlighet för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Institutet vidhåller de synpunkter som framförts i remissvaret över betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95).

Ärendets handläggning

Detta remissvar har beslutats av direktören Fredrik Malmberg och föredragits av utredarna Selma Gušić, Ida Gunge och Alina Anderberg. I den slutliga beredningen har tillförordnad chef för enheten utredning och analys Charlotte Palmstierna deltagit.

Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter