Behovet av att stärka implementeringen av Parisprinciperna

1. Sammanfattning

Institutet för mänskliga rättigheter vill med denna skrivelse uppmärksamma regeringen på det omedelbara behovet av att stärka implementeringen av de så kallade Parisprinciperna och därmed förbättra förutsättningarna för institutets ansökan om internationell ackreditering och medlemskap i GANHRI [1]på både kort och lång sikt.

Institutet inrättades den 1 januari 2022 och har enligt lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter i uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Inrättande av nationella institutioner anses vara centralt för att staten ska kunna säkerställa att de internationella åtagandena om mänskliga rättigheter implementeras och att enskilda faktiskt kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Eftersom det är statens ansvar att de internationella åtagandena om mänskliga rättigheter förverkligas anses inrättande av en institution för mänskliga rättigheter i enlighet med Parisprinciperna vara ett statligt åtagande. Att beviljas internationell ackreditering och erhålla medlemskap i GANHRI med A-status är avgörande för att institutet ska kunna verka effektivt, inte minst inom ramen för de internationella granskningarna av Sveriges genomförande av mänskliga rättigheter. För att beviljas ackreditering krävs att en nationell oberoende institution för mänskliga rättigheter lever upp till Parisprinciperna. I den proposition som låg till grund för inrättandet av institutet (samt vid utskotts behandlingen av förslaget i riksdagen) betonades avsikten att etablera ett institut som lever upp till de krav som ställs på en institution i enlighet med Parisprinciperna.[2]

Institutet begärde att bli föremål för ackreditering den 14 april 2023. [3] I oktober 2023 meddelade SCA att den har schemalagt granskningen av institutets ansökan till sitt höstsammanträde 2024. Ansökningshandlingarna behöver färdigställas senast den 1 juni 2024. På kort sikt ser institutet fyra konkreta åtgärder som behöver genomföras med utgångspunkt i Parisprinciperna, SCA:s generella iakttagelser, OSSE:s rättsutlåtande [4]över lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter och slutsatserna från det högnivåwebbinarium som institutet genomförde den 18 oktober 2023. OSSE:s rättsutlåtande bifogas denna skrivelse.

Institutet för mänskliga rättigheter bedömer att regeringen bör vidta nedanstående åtgärder så snart som möjligt för att stärka implementeringen av Parisprinciperna. Erfarenheter från tidigare ackrediteringsprocesser pekar på att ambitionshöjningar/inriktningsbeslut av detta slag skulle kunna bidra till att öka förutsättningarna för en positiv behandling av institutets ansökan om internationell ackreditering och medlemskap i GANHRI:

• Ge i uppdrag till 2023 års fri- och rättighetskommitté [5] att ta fram förslag på grundlagsskydd för institutets uppdrag, oberoende och förankring i Paris principerna.
• Säkerställa en långsiktig finansiering av institutet i enlighet med Parisprincipernas bestämmelser om budgethantering och i analogi med Venedig-kommissionens rekommendation om minigarantier för finansiering av ombudsmannainstitutioner.
• Tydliggöra reglerna för tillsättning och entledigande av institutets styrelseledamöter. I det korta perspektivet kan de tydliggöras i skriftliga rutiner för att därefter på sikt tydliggöras genom lagstiftning.
• Även i övrigt säkerställa gynnsamma förutsättningar för institutets möjligheter att infria Parisprinciperna.

Ovanstående punkter utvecklas mer i detalj längre fram i denna skrivelse. Nu följer närmast en beskrivning av bakgrunden till skrivelsen. Det handlar om de krav som Parisprinciperna ställer upp, den pågående ackrediteringsprocessen och den oberoende bedömning som OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) gjort av hur väl lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter stämmer överens med Parisprinciperna.

2. Bakgrund

2.1 Minimikrav för oberoende institutioner för mänskliga
rättigheter

Parisprinciperna

Vilka minimikrav som ska gälla för en institution för mänskliga rättigheter formulerades vid ett internationellt arbetsmöte med representanter för nationella institutioner för mänskliga rättigheter i samarbete med FN:s center för mänskliga rättigheter år 1991 i Paris, i form av Principer avseende Nationella Institutioners Ställning (Principles relating to the Status of National Institutions), de s.k. Parisprinciperna. Parisprinciperna antogs av FN:s generalförsamling 1993, som bilaga till resolutionen om Wiendeklarationen och handlingsprogrammet där stater uppmanas att inrätta oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter.[6]

Av Parisprinciperna framgår hur en sådan institution ska utformas och fungera när det gäller rättsskydd, uppdrag, oberoende, arbetssätt, mångfald, finansiering och klagomålsmålshantering. [7]

Rekommendationer från FN:s granskningskommittéer

Under ett antal år som föregick inrättandet av Institutet för mänskliga rättigheter gav FN:s olika granskningskommittéer för mänskliga rättigheter tydliga signaler om att Sverige bör inrätta en svensk oberoende institution för mänskliga rättigheter som uppfyller Parisprinciperna. Detta framfördes av så många som 37 enskilda medlemsländer i FN under den tredje cykeln av den universella periodiska granskningen av Sverige vid FN:s råd för mänskliga rättigheter år 2020. Regeringen godkände samtliga av dessa rekommendationer.[8] Det svenska civilsamhällets starka och fleråriga uppslutning i frågan bidrog också i hög grad till att institutet inrättades.

Rekommendationer och slutsatser från Europarådet och EU:s ministerråd

Ar 2021 antog Europarådet en kraftfull rekommendation om hur institutioner ska skyddas av sina egna länder.[9]

I mars 2023, mitt under det svenska ordförandeskapet, förhandlade EU:s ministerråd fram bland annat följande slutsatser, som uppmanar varje medlemsstat att: [10]

• inrätta en institution i enlighet med FN:s Parisprinciper,
• anta ett regelverk som gör det möjligt för institutionen att agera oberoende av landets regering,
• förse institutionen med ett lämpligt uppdrag och tillräckliga medel för att utföra sina uppgifter effektivt.

2.2 Ackreditering av oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter

Ackrediteringsprocessen

GANHRI (Global Alliance for National Human Rights Institutions) är en global samarbetsorganisation för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. En av GANHRI:s viktigaste uppgifter är ackreditering av nya institutioner och re­ackreditering av befintliga institutioner.

Efter ansökan från en nationell institution bedömer GANHRI, genom Sub­Committee on Accreditation (SCA),[11] i vilken mån institutionen anses uppfylla Parisprinciperna. I sina generella iakttagelser (General Observations) har SCA sammanställt sin tolkning av Parisprinciperna. Dokumentet utgör ett viktigt tolkningsmaterial vid förslag till beslut om ackrediteringar. Det godkänns av GANHRI och uppdateras regelbundet.[12]

En institution kan tilldelas A- eller B-status. [13] Om SCA bedömer att en institution för mänskliga rättigheter uppfyller Parisprinciperna fullt ut tilldelas den (ackrediteras den med) beteckningen A-status-institution. Institutioner med A-status har rösträtt i GANHRI och får även en utökad tillgång till FN-systemet vilket bl.a. innebär att den kan delta och uttala sig vid granskningar som genomförs av FN:s råd för mänskliga rättigheter och delta i möten vid FN:s olika granskningsorgan.

Om det finns luckor i lagstiftningen, brister i arbetet eller andra påtagliga tillkortakommanden vad gäller institutionens förutsättningar att verka i enlighet med Parisprinciperna betecknas institutionen i stället som en B-status-institution och bedöms endast delvis uppfylla Parisprinciperna. Dessa institutioner kan tas upp som medlemmar i GANHRI, men utan rösträtt.

GANHRI har tidigare vägt in som positivt vid bedömning om A-status om det, trots identifierade brister, finns en dokumenterad vilja hos lagstiftaren och/ eller den ansökande institutionen att verka för att åtgärda dessa brister. De åtgärder som lyfts fram i denna skrivelse skulle mot den bakgrunden kunna spela en viktig roll vid GANHRis bedömning av institutets ansökan. Det är viktigt att de åtgärder som planeras i slutändan också genomförs eftersom utfästelser om åtgärder följs upp när GANHRI gör en förnyad prövning av en institutions status.

Efter att en institution genomgått sin första prövning av GANHRI, sker förkortade omprövningar vart femte år. Detta gäller både A- och B-status­institutioner. Om GANHRI bedömer att institutionen inte längre uppfyller Parisprinciperna beslutar GANHRI att suspendera institutionens medlemskap. Institutionen i fråga förlorar då sin A- eller B-status.

Idag innehar 88 nationella institutioner för mänskliga rättigheter A-status, däribland Norges, Danmarks, Finlands och Tysklands institutioner, samt ett stort antal andra institutioner inom den Europeiska unionen. Ett 30-tal institutioner rankas som B-status-institutioner.[15]

Information om hur GANHRI tolkar och tillämpar Parisprinciperna finns, som tidigare nämnts, i SCA:s generella iakttagelser. Därutöver har GANHRI även antagit processregler för SCA:s arbete. 16 Dessa beskriver bland annat att ansökningshandlingarna måste innehålla en kopia av den konstituerande lagen, den senaste årsrapporten, handlingar som beskriver budgetprocessen för institutionen, en personalförteckning och ett s.k. yttrande om efterlevnad, som bygger på ett antal uppgifter lämnade som svar på ett omfattande frågeformulär.

Med andra ord delas ansvaret för att en nationell institution för mänskliga rättigheter ska uppfylla Parisprinciperna och erhålla A-status-ranking mellan (i Sveriges fall) å ena sidan riksdag och regering – som har att säkerställa gynnsamma förutsättningar, respektera oberoendet och beakta de rapporter och rekommendationer som tas fram – och å andra sidan Institutet för mänskliga rättigheter – som ska operationalisera uppdraget och realisera de arbetssätt som efterfrågas.

Institutets begäran om ackreditering

Institutet begärde den 14 april 2023 att bli föremål för ackreditering.17 I oktober 2023 meddelade SCA att den har schemalagt granskningen av institutets ansökan till sitt höstsammanträde 2024. Ansökningshandlingarna behöver färdigställas senast den 1 juni 2024.

Som en förberedelse inför ackrediteringen blev institutet under hösten 2022 associerad medlem i det europeiska nätverket för nationella institutioner för mänskliga rättigheter (ENNHRI). Institutet har deltagit i flera ENNHRI-­aktiviteter, inklusive två årsmöten, och haft ett fortlöpande utbyte med nätverkets sekretariat. En fördjupad dialog har även förts med systerinstitutionerna i Norden och Tyskland när det gäller ackrediteringsförfaranden. I mars 2023 deltog institutet vidare som observatör under GANHRI:s årsmöte och har därefter haft bilaterala möten med FN:s kontor för mänskliga rättigheter (OHCHR) och GANHRI:s representation i Geneve, Schweiz.

Institutet har även haft en dialog med Diskrimineringsombudsmannen (DO), som under en tid verkat som den svenska medlemmen i GANHRI och rankats som en B-status-institution. I ett brev till SCA har DO meddelat att myndigheten avser att dra tillbaka sitt medlemskap så fort det står klart att Institutet för mänskliga rättigheter har tilldelats sitt medlemskap.

3. Identifiering av eventuella luckor eller brister

3.1 ODIHR:s rättsutlåtande

I syfte att bedöma i vilken utsträckning eventuella luckor eller brister i det svenska regelverket kan komma att belasta institutets ansökan, tillfrågades OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) om att lämna ett rättsutlåtande om lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter. 18

ODIHR erbjuder tjänsten att göra rättsutlåtanden med hänvisning till att det även inom ramen för OSSE-samarbetet gjorts ett åtagande av deltagande stater, däribland Sverige, om att inrätta nationella institutioner för mänskliga rättigheter i enlighet med Parisprinciperna.19

Rättsutlåtandet färdigställdes den 28 augusti 2023. I det välkomnar ODIHR Sveriges beslut att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter. Att institutets uppdrag skyddas av en lag anses också som något positivt, då det betraktas som en garanti för en stabil och oberoende verksamhet.

ODIHR anser vidare att lagen har flera fördelar, däribland det breda uppdraget som ger institutet förutsättningar att främja och skydda mänskliga rättigheter i enlighet med motsvarande kriterier i Parisprinciperna. ODIHR framhäver också bestämmelsen om att institutet ska fullgöra uppgiften som en oberoende övervakningsmekanism för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (hädanefter CRPD-uppdraget), som ett av lagens positiva kännetecken.

Rättsutlåtandet identifierar samtidigt flera förbättringsområden. I sin sammanfattning lyfter ODIHR särskilt de vaga bestämmelserna när det gäller utnämning och eventuella entlediganden av institutets styrelseledamöter och direktör. Totalt rör det sig om sju enskilda frågor, som kommuniceras genom sju rekommendationer till den svenska lagstiftaren om att:

1. förstärka rättsskyddet när det gäller institutets oberoende och förankring i Parisprinciperna,
2. säkerställa funktionell immunitet för ledningen och personalen och skydd mot intrång i institutets lokaler,
3. komplettera CRPD-uppdraget med de befogenheter som rekommenderas av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
4. förstärka regler kring tillsättning och entledigande av institutets styrelse och direktör,
5. utveckla kraven på mångfald och jämställdhet på alla nivåer i institutet,
6. förtydliga institutets befogenheter när det gäller rekommendationer till olika typer av aktörer och behandlingen av årsrapporten av både riksdag och regering,
7. införa garantier om tillfredsställande finansiering, finansiell autonomi och skydd mot opåkallade budgetnedskärningar.

3.2 Högnivåwebbinarium den 18 oktober 2023

Den 18 oktober 2023 arrangerade institutet ett högnivåwebbinarium (om Sveriges efterlevnad av Parisprinciperna). Syftet var att inhämta ytterligare kunskaper av värde inför ackrediteringen och prioritera de förslag på åtgärder som framförts av ODIHR, OHCHR och andra intressenter som institutet varit i kontakt med, utifrån en samlad bedömning av de lagar och regler som omgärdar institutets verksamhet, fotutsättningarna i övrigt och de tidsmässiga faktorerna.

Bland de medverkande i programmet ingick statsrådet Paulina Brandberg, konstitutionsutskottets ordförande Ida Karkiainen och företrädare för civilsamhällets nätverk för mänskliga rättigheter. I programmet medverkade också representanter och sakkunniga experter för OHCHR, ODIHR, GANHRI, ENNHRI, Institutet för mänskliga rättigheter och Raul Wallenberginstitutet.
Elisabeth Rynning, ordförande i styrelsen för Institutet för mänskliga rättigheter, var moderator och Morten Kjaerum från Raul Wallenberginstitutet agerade som. rapportör under mötet. Bland åhörare och deltagare i diskussionerna återfanns ytterligare intressenter, däribland företrädare för Riksdagens ombudsmän (JO), Barnombudsmannen och Diskrimineringsombudsmannen. Totalt medverkade cirka 70 personer.

Under seminariet framkom att om institutet beviljas A-status så kommer det sannolikt att framställas som ett positivt exempel på nationell implementering av Parisprinciperna av såväl FN:s granskningskommittéer som under den fjärde cykeln av den allmänna periodiska granskningen (UPR) av Sverige, som inträffar i mars 2025. Det skulle även på ett påtagligt sätt öka förtroendet för institutet i ett internationellt perspektiv, då det bland annat medför fullt medlemskap i både GANHRI och ENNHRI, samt direkt tillträde till alla internationella forum av betydelse för institutets verksamhet.20

Högnivåwebbinariets inlägg och dialoger kan sammanfattas i följande fyra övergripande slutsatser:

• Institutets ansökan om ackreditering och ambition att bli en fullvärdig medlem i GANHRI omgärdas av ett starkt stöd från regering, riksdag, civilsamhälle och det internationella samfundet.
• Utsikterna för att ackrediteringsprocessen utmynnar i A-status kan anses som goda, men inte givna.
• Starkt stöd (bland föredragshållarna och i gruppdiskussionerna på webbinariet) för ODIHRs rekommendationer till Sverige.
• Riksdagen har en central roll att fylla när det gäller behandling av institutets årsrapporter (och övriga rapporter av vikt). (Ingår i ODIHRs rekommendationer).

4.Närmare om förslagen till åtgärder

Institutet vill, som nämnts inledningsvis, uppmärksamma regeringen på det omedelbara behovet av att stärka implementeringen av Parisprinciperna och därmed stärka förutsättningarna för institutets ansökan om internationell ackreditering och medlemskap i GANHRI på både kort och lång sikt.

Nedan följer en närmare beskrivning av de åtgärder som institutet föreslår att regeringen vidtar.

4.1 Förbereda grundlagsskydd för institutets uppdrag och oberoende

Enligt Parisprinciperna ska mandatet för de oberoende nationella institutionerna för mänskliga rättigheter vara skyddat i grundlag eller vanlig lag. I Sverige uppfylls dessa principer på en grundläggande nivå genom att mandatet är skyddat genom. vanlig lag.

ODIHR föreslår i sitt rättsutlåtande ett antal förändringar och förtydliganden som behöver göras i lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter för att fullt ut leva upp till Parisprinciperna (se det bifogade rättsutlåtandet). De föreslår bland annat att lagen behöver kompletteras med uttryckliga skrivningar institutets oberoende, Parisprinciperna och om främjandet och skyddet av mänskliga rättigheter.

ODIHRs rekommendation om att stärka rättsskyddet för institutets uppdrag, oberoende och förankring i Parisprinciperna framställs som förslag på en förbättring av lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter.

Rekommendationen vilar på Parisprincipernas krav om att de oberoende nationella institutionernas uppdrag ska vara grundlagsskyddat eller lagstadgat.

Sverige är långt ifrån immunt mot krafter som utmanar respekten för de mänskliga rättigheterna. Genom att garantera grundläggande fri- och rättigheter ökar samhällets motståndskraft inför framtida kriser, såväl nationella som internationella. Det behövs därför ett synnerligen starkt skydd för de oberoende nationella institutioner som har mandat att se till så att de mänskliga rättigheterna efterlevs och skyddas. En oberoende institution för mänskliga rättigheter behöver vara skyddad mot hot, särskilt i tider av kris. Institutet för mänskliga rättigheter anser att institutets oberoende därför behöver grundlagsskydd.

Institutet bedömer dock att utsikterna för en revidering av lagen är små inom den begränsade tidsrymd som är aktuell utifrån ett ackrediteringsperspektiv. Samtidigt skapar den pågående utredningen 2023 års fri- och rättighetskommitté ett sammanhang som aktualiserar närbesläktade frågor. 21 Institutet föreslår därför att regeringen ger utredningen ett tilläggsdirektiv om att ta fram förslag på hur institutets uppdrag, oberoende och förankring i Parisprinciperna kan stärkas genom att införa en bestämmelse i regeringsformen. Det ger regeringen en god möjlighet att följa upp ODIHRs rekommendation och i det korta perspektivet ge ett tydligt uttryck för att vilja ge ett starkt skydd för institutets oberoende.

4.2 Säkerställa långsiktig finansiering

Institutet vill uppmärksamma regeringen på frågan om tillräcklig finansiering i Parisprinciperna, som genom SCA:s generella iakttagelser innebär att anslagen för nationella institutioner måste baseras på neutrala indikatorer och täcka kostnader för tillgängliga lokaler, löner och andra förmåner för personalen, arvoden för medlemmar i styrelsen, välfungerande kommunikationssystem och medel som räcker för att genomföra och vidareutveckla den lagstadgade verksamheten.

Med andra ord åligger det riksdagen och regeringen att försäkra institutet om en tillfredsställande finansiering, baserat på neutrala bedömningar av vad verksamheten kostar, snarare än riksdagens och regeringens bedömning av resultatet. Det är vidare av grundläggande betydelse att det finns tydliga principer för budgethanteringen.

I det avseendet rekommenderar ODIHR, i sitt rättsutlåtande, att lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter bör ändras så att det specificeras att institutet ska förses med tillräckliga finansiella, tekniska och mänskliga resurser för att säkerställa ett fullständigt, oberoende och effektivt fullgörande av institutets ansvar och uppgifter, inbegripet dess roll som nationell övervakningsmekanism enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). ODIHR föreslår vidare att en uttrycklig hänvisning bör göras till finansieringen av rollen som nationell övervakningsmekanism enligt CRPD.

På kortare sikt och inom de tidsramar som ackrediteringsprocessen tillåter, innebär dock rekommendationen att regeringen måste säkerställa att institutet erhåller de medel som krävs, dels för uppbyggnaden av verksamheten, dels för att kunna säkerställa och vidareutveckla den lagstadgade verksamheten på längre sikt. Institutet har i tidigare budgetunderlag beskrivit behoven med utgångspunkt i den utredning som låg till grund för institutets inrättande.22

Institutet föreslår vidare att det i kommande budgetpropositioner, eller på annat lämpligt sätt, framgår hur regeringen behandlar och besvarar institutets budgetäskanden, säkerställer den finansiella autonomin (som följer av 4 § lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter) och skyddar institutet mot opåkallade och oproportionerliga budgetnedskärningar.

I det avseendet bör regeringens uppmärksamhet även fästas på de för sammanhanget närliggande principerna om förbud mot oproportionerliga minskningar av budgetanslag för ombudsmannainstitutioner, som formulerats av Venedig-kommissionen. I klartext innebär en tillämpning av de principerna att budgetanslaget för institutet aldrig kan minskas med fler procent från föregående år än den eventuella procentuella minskning som samtidigt gäller för budgetpropositionen i sin helhet.23

4.3 Tydliggöra regler för tillsättning och entledigande av styrelseledamöter

I enlighet med Parisprinciperna ska en institution för mänskliga rättigheter ha en oberoende ledning. Ledningen ska vara oberoende från regeringen och andra delar av statsapparaten och helt utesluta regeringens företrädare och parlamentariker i beslutsfattande ställning.

I sitt rättsutlåtande pekar ODIHR bland annat på att reglerna kring både tillsättning och entledigande av institutets styrelse och direktör behöver förstärkas. När det gäller tillsättning behöver det i lagstiftningen, enligt ODIHR, förstärkas med detaljerade bestämmelser om ansökan, gallring, urval och utnämning av direktören och styrelseledamöterna, på ett sätt som återspeglar en öppen, offentlig, bred, meritbaserad, transparent och delaktig process, inklusive bestämmelser om civilsamhällets medverkan och som möjliggör tydliga, offentliga och objektiva kriterier för att identifiera och utvärdera kandidater i alla faser av processen och att säkerställa mångfald och jämställdhet i sammansättningen av styrelsen. Rekommendationen är tydligt förankrad i SCAs generella iakttagelser.

Med hänsyn till de tidsramar som ackrediteringsprocessen medför, förslår Institutet att regeringen på kort sikt i skrift tydliggör rutinerna för tillsättning av styrelsens ledamöter i samband med den förestående nomineringsprocessen 2024. Rutinerna bör i möjligaste mån tillmötesgå relevanta delar av SCAs generella iakttagelser och beskriva utlysning, urval, kvalifikationskrav och styrelseuppdragets personliga karaktär, liksom de nominerande aktörernas medverkan och nomineringarnas bindande karaktär för regeringens beslut. På längre sikt finns det behov av att på motsvarande sätt tydliggöra bestämmelserna om tillsättning av styrelsens medlemmar i 6-8 §§ lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter, genom att föra in kompletterande bestämmelser. Häri ingår även att införa ett förtydligande om på villca grunder styrelseledamöterna kan entledigas i förtid – grunder som ska begränsas till förehavanden som undergräver ledamotens förmåga att utföra uppdraget.

4.4 Övriga åtgärder

Regeringen föreslås att även i övrigt säkerställa gynnsamma förutsättningar för institutets möjligheter att infria Parisprinciperna. Ett exempel på detta är behovet av tilläggsdirektiv till utredningen En översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering 24 om att med utgångspunkt i institutets uppdrag, oberoende och förankring i Parisprinciperna helt undanta Institutet för mänskliga rättigheter från den pågående översynen.

Institutet ser fram emot en fortsatt dialog i ärendet och är givetvis tillgängligt för ytterligare upplysningar med anledning av denna skrivelse.

På uppdrag av styrelsen för Institutet för mänskliga rättigheter

Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter