Skrivelse med anledning av EU:s direktiv om företagens ansvar för
mänskliga rättigheter
Skrivelse till statsrådet Ebba Busch Klimat- och näringslivsdepartementet
Diarienummer: 3.2.2-103/2024
Den 16 november 2023 tillskrev institutet den svenska EU-representationen med anledning av de förhandlingar som då pågick avseende CSDDD.1 Länk till annan webbplats. I det sammanhanget förde institutet fram det gemensamma uttalandet med rekommendationer som det europeiska nätverket för nationella institutioner för mänskliga rättigheter (ENNHRI) sammanställt (se bilaga
Länk till annan webbplats.).
EU nådde en politisk enighet före jul men nu har institutet genom ENNHRI fått oroande signaler om att en del länder, däribland Sverige, har ändrat ståndpunkt. Förebilden för direktivet är FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som redan lagt grunden för lagstiftning i en del länder, däribland Norge och Tyskland. Sverige saknar däremot tydlig lagstiftning på området och har i stället avvaktat EU-direktivet. Om direktivet inte går igenom finns en risk att Sverige blir utan lagstiftning på området. Institutet är oroat över att ett banbrytande regelverk som skulle kunna skydda de mest utsatta människorna i produktionskedjan stoppas i sista stund.
Huvudpoängen i direktivet är att större europeiska företag gör en grundlig analys av sina produktions- och leverantörskedjor. Om bedömningen pekar på att människor eller miljön kommer till skada, måste företag vidta åtgärder för att neutralisera och minimera dessa. Drygt 800 svenska företag skulle beröras. Flera svenska företag har välkomnat förslaget, bland annat Ericson, ICA, IKEA och Volvo Cars.
Institutet anser att direktivet innebär ett stort steg i rätt riktning. Det måste vara förbjudet att skaffa sig konkurrensfördelar på varor och tjänster som framställts med stöd av övergrepp mot människor eller miljön.
Fredrik Malmberg, direktör
Noter
- Institutet för mänskliga rättigheter, dnr 2.7.3-574/2023.