Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Idag är den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) inkorporerad i svensk rätt och har en direkt påverkan på svensk lagstiftning och rättstillämpning. I likhet med regeringen anser vi att Europakonventionen är en hörnsten i det europeiska samarbetet och central för skyddet av individens rättigheter i Sverige och övriga Europa. Tillsammans med Europadomstolen bidrar konventionen till att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer inte bara upprätthålls utan också stärks och försvaras i dagens Europa.[1]

Europakonventionen har en historisk roll eftersom den är en av de första bindande människorättsinstrumenten i Europa och tydligt anger statens skyldigheter att skydda mänskliga rättigheter och säkerställer en effektiv rättslig prövning av att offentliga verksamheter agerar i enlighet med dessa krav. Europakonventionen och Europadomstolen anger vidare normer för vad en oberoende och opartisk domstol innebär, och säkerställer att medlemsstaterna uppfyller dessa krav.

Institutet för mänskliga rättigheter (institutet) vill med denna skrivelse uttrycka en djup oro över den senaste tidens diskussioner om Europakonventionen. Vi kan tyvärr konstatera att både Europakonventionens och Europadomstolens auktoritet i allt högre grad ifrågasätts i den politiska debatten, såväl nationellt som i övriga Europa. Denna utveckling riskerar att på ett negativt och långsiktigt sätt påverka rättsstatens funktion och individens rättighetsskydd.

Institutet har fått information från Michael O’Flaherty, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, och tagit del av information från European Network of National Human Rights Institutions (ENNHRI), om det informella möte som Europarådet aviserat på sin hemsida den 10 december 2025, där frågor om Europakonventionens framtida inriktning förväntas behandlas. Michael O’Flaherty, uttalade den 17 november 2025:

“My third and final plea to those who would weaken human rights protections is to consider wide implications. For instance, today it is mainly about migrants. They are the focus of our current attention. But once the precedent is established, who next? Which unpopular minority group might next be subject to efforts to reduce their human rights protections?”[2]

I samband med Europakonventionens 75-årsdag framhöll institutet tillsammans med övriga nordiska människorättsinstitutioner att eventuella diskussioner eller förhandlingar om reformer av Europakonventionen eller Europadomstolen bör genomföras i god tro, med respekt för etablerade principer om dialog, diplomati och mellanstatligt samarbete.[3]

Institutet är oroade av att dessa principer inte kommer beaktas på mötet den 10 december. En försvagning av Europakonventionen skulle väsentligt minska individens skydd mot statliga ingrepp och därmed negativt påverka rättssäkerheten. Den skulle även begränsa möjligheterna till internationell prövning och riskerar att medföra en successiv urholkning av grundläggande demokratiska rättigheter. Det är därför viktigt att Sverige fortsatt bekräftar Europakonventionens ställning samt markerar vikten av Europadomstolens oberoende. Vi ger gärna råd inför det kommande mötet och ser fram mot informationsutbyte i den här angelägna frågan. Vänligen kontakta Anna Rosenmüller Nordlander, anna.r.nordlander@mrinstitutet.se, 073-421 77 17, för att boka in ett möte.

Med vänliga hälsningar

Fredrik Malmberg, direktör

Kopia till:

Statssekreteraren Katarina Lundahl/Arbetsmarknadsdepartementet Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter Irina Schoulgin Nyoni/Utrikesdepartementet Enhetschefen Jenny Olausson/Arbetsmarknadsdepartementet Biträdande enhetschefen Pia Kjellander/Arbetsmarknadsdepartementet Biträdande enhetschefen Linnea Munkhammar/Justitiedepartementet