Nordiskt uttalande med anledning av den politiska deklarationen om migration och Europakonventionen (skrivelse)

De nordiska människorättsinstituten uppmanar våra respektive regeringar att säkerställa att den kommande politiska deklarationen om Europakonventionen och migration tydligt värnar om de mänskliga rättigheterna för alla. Samtidigt betonar vi vikten av att fortsatt skydda integriteten i Europakonventionens system och Europadomstolen, som båda utgör en grund för rättsstat och rättighetsskydd, inte minst i Norden. Som små och öppna samhällen har de nordiska länderna ett särskilt intresse av att upprätthålla en stark, regelbaserad internationell ordning.

Bakgrunden till detta uttalande är att flera länder har uttryckt, initialt utanför Europarådets ordinarie strukturer, att den nuvarande tolkningen av Europakonventionen försvårar staters effektiva migrationskontroll. Vi ser med oro på denna utgångspunkt men välkomnar att diskussionen nu förs inom Europarådets institutionella ram. Det möjliggör en gemensam och rättighetsbaserad hantering av frågorna.

De nordiska instituten framhåller att det är både rimligt och nödvändigt att ha en öppen, faktabaserad och konstruktiv diskussion om migration och mänskliga rättigheter. Samtidigt måste eventuell oro kring migrationen kunna föras fram utan att underminera det system för skydd av mänskliga rättigheter som finns genom Europakonventionen. Genom Europadomstolen och Europakonventionen har människor kunnat åtnjuta ökad säkerhet samt behandlats mer rättvist och jämlikt, även i svåra tider. Detta system, som är ett av Europas största framgångsprojekt sedan andra världskriget, innebär ett oumbärligt skydd för alla som befinner sig inom de fördragsslutande parternas jurisdiktion.

Europakonventionens legitimitet bygger på dess universella tillämpning. Principen om universalitet är grundläggande för de mänskliga rättigheterna: rättigheter som kan fråntas vissa personer är inte längre rättigheter för alla. Urholkningen av någons rättigheter utsätter oss alla för risk; den signalerar att dessa gemensamma normer inte är garanterade och att var och en av våra rättigheter kan bli föremål för ifrågasättande.

Konventionens legitimitet bygger även att den upprätthålls av oberoende domstolar. Försök att styra tolkningen av konventionen eller begränsa dess räckvidd riskerar att påverka hela systemets trovärdighet. Ett starkt och konsekvent rättighetsskydd är inte ett hinder för att hantera migration eller säkerhetsfrågor, utan en förutsättning för långsiktigt hållbara och legitima lösningar. Vi understryker därför vikten av att deklarationen inte används för att påverka Europadomstolens oberoende eller tolkning av konventionen. Detsamma gäller nationella domstolar, som måste kunna tillämpa konventionen självständigt i linje med Europadomstolens praxis utan extern påverkan.

Domstolen har i sin tolkning av konventionen alltid anpassat sig till att hantera nya utmaningar och för att balansera skyddet för individens rättigheter mot allmänna intressen. Men åtgärder som vidtas för att möta nya utmaningar, även inom frågor som rör säkerhet, gränskontroll och migrationshantering måste genomföras av medlemsstaterna med full och likvärdig respekt för migranters och flyktingars rättigheter enligt konventionen. Ett människorättsbaserat angreppssätt är ett viktigt medel för att stärka säkerheten, eftersom skyddet av säkerheten förutsätter respekt för de mänskliga rättigheterna.

För Danmark, Sverige, Norge, Finland och Island är mänskliga rättigheter, internationell rätt och internationella institutioner inte abstrakta ideal, utan konkreta säkerhetspolitiska garantier. Det är de som ger vår röst tyngd, särskilt när vi möter mycket större aktörer. En nordisk region utan en stark internationell rättsordning skulle vara en mer sårbar region. När deklarationen antas bör medlemsstaterna tydligt bekräfta sitt stöd för Europakonventionen och Europadomstolen, och därmed också för de grundläggande principer som länge präglat rättsstaten i Europa och Norden.

Louise Holck, Direktør, Institut for menneskerettigheder, Danmark
Fredrik Malmberg, Direktör, Institutet för mänskliga rättigheter, Sverige
Jarna Petman, Direktör, Människorättscentret, Finland
Margrét María Sigurðardóttir, Framkvæmdastjóri , Mannréttindastofnun, Ísland
Kai Spurkland, Direktør, Norges institusjon for menneskerettigheter, Norge